Hög tid att uppvärdera praktiska färdigheter

Just nu riskerar antalet långtidsarbetslösa i Sverige nå över 200 000 personer. Gruppen av lågutbildade och arbetslösa utrikesfödda som inte får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden växer. Även andra grupper drabbas hårt av utanförskapet – inte minst ungdomar och unga vuxna med svaga teoretiska kunskaper, men med praktiska färdigheter och potential. Allvaret har självfallet förstärkts av pandemin – men problemen har funnits långt innan dess. Det är nu hög tid att göra upp med kunskapssynen i Sverige.

Det är allvarligt att praktiska färdigheter länge har betraktats som något lägre värderat än akademisk utbildning och kunskap. Liberalerna menar att det därför är av stor vikt att uppvärdera praktiska färdigheter och yrkeskunskap i Sverige. Behovet av det är inte minst av vikt för att motverka den växande arbetslösheten, särskilt bland unga vuxna, samt det utanförskap som sedan länge etablerat sig i stora delar av landet.

Nedvärderingen av praktisk kunskap och yrkesfärdigheter i Sverige är inte minst tydligt om man betraktar skolväsendets utveckling. Redan i grundskolan har samtliga ämnen akademiserats och blivit mer teoretiska. En elev som förr hade svårt för det teoretiska, men uppskattade och uppvisade stor skicklighet i praktiska ämnen, fick åtminstone briljera i de praktiska ämnena. Det gav dem självförtroende och framtidstro. I dag har praktiska ämnen, som exempelvis idrott, slöjd och hemkunskap, samtliga fått kunskapskrav med höga krav på teoretiska färdigheter. Så skapas inte en skola för alla.

Det handlar dock inte bara om skolbarn – det finns ett mycket mer allvarligt och akut problem med den växande gruppen av vuxna som helt saknar både skolutbildning och kontakt med arbetsmarknaden. Många av dem är utrikes födda, har kommit hit som unga vuxna och saknar utbildning eller yrkeskunskap.

Liberalerna menar att det måste finnas bättre möjligheter för fler att bli en del av Sverige, och vägen dit går via utbildning och jobb. Utbildningssystemet är dock inte tillräckligt anpassat för att hantera det. Visst finns det kortare yrkesutbildningar inom ramen för Komvux – men för att läsa dem krävs det oftast att man har genomgått grundskolan. Det är långt ifrån alla som har det.

De senaste tio åren har antalet arbetslösa som saknar grundskoleutbildning ökat markant. I våras beräknade Arbetsförmedlingen att drygt 76 000 av de inskrivna arbetslösa saknade en utbildning motsvarande grundskola. Det motsvarar var femte arbetslös person. Myndigheten beräknar dessutom att andelen kommer växa framöver, samtidigt som situationen på arbetsmarknaden för kortutbildade bedöms bli allt svårare.

I syfte att möta problemet med yrkesbranschens utmaning att rekrytera personal måste ett flertal reformer genomföras. Liberalerna föreslår därför följande:

1. Bygg ut lärlingsutbildningarna till hantverksyrken. För att fler platser på gymnasieskolans lärlingsutbildningar ska kunna öppnas, är det helt avgörande att både villkoren för och statsbidragen till lärlingsutbildningar är generösa. Därtill vill Liberalerna att arbetsgivare och branscher tar ett större ansvar för utbildningen, exempelvis genom att lärlingen antas av ett företag eller en bransch direkt i stället för via en skola. Utbildningen ska avslutas med ett gesällprov.
2. Storsatsning på yrkesutbildningar. Yrkesutbildningar spelar en viktig roll för att fler ska kunna komma i arbete. Alla varken kan eller vill bli akademiker, och därför måste det finnas bättre möjligheter för fler vuxna att lära sig yrkeskunskaper. Det förutsätter dock ett välfungerande utbildningssystem som vågar prioritera yrkeskunskap. Liberalerna vill bygga ut den framgångsrika Yrkeshögskolan med fler platser. Syftet är att öka yrkeskompetensen i Sverige och samtidigt se till att fler kommer ut på arbetsmarknaden.
3. Inför tvåriga yrkesutbildningar utan krav på gymnasieexamen. Vi menar att det även måste finnas ett alternativ till Yrkeshögskolan som är öppen för den växande grupp arbetslösa som helt saknar skolexamen. Liberalerna vill därför inrätta yrkesskolor med kortare, tvååriga yrkesutbildningar, som fokuserar på bristyrken med goda jobbmöjligheter. Det kan exempelvis handla om yrkesutbildningar som utbildar nya golvläggare, vårdare eller personliga assistenterDet är viktigt att politiken anpassas efter en verklighet där många arbetslösa vuxna saknar både formella skolmeriter och arbete. Även den gruppen måste få goda möjligheter att lära sig ett yrke, och på så sätt komma in på arbetsmarknaden. Vi ser det som avgörande att dessa yrkesutbildningar har ett tydligt fokus på yrkets hantverk och krav på praktiska färdigheter.
4. Även praktiskt lagda elever måste få chans att lyckas i grundskolan. Under de senaste decennierna har grundskolan blivit allt mer teoretiserad. Det är bra med höga krav och fokus på kunskap – men det är även viktigt att det finns ämnen som är renodlat praktiska. Svenska forskare har beräknat att cirka 13-14 % av eleverna i grundskolan inte har den kognitiva kapacitet som krävs för att uppnå skolans krav på teoretiska färdigheter och förmågor. Det är ungefär en lika stor andel som årligen lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet.Vi menar att även elever som föredrar praktik framför teori måste få möjlighet att lyckas i skolans ämnen. Det är viktigt för att fler elever ska känna sig motiverade. Därför föreslår Liberalerna att både kunskapskraven och innehållet i skolämnen som exempelvis slöjd, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap ska renodlas från omfattande teoretiska krav – så att de kan bli praktiska ämnen på riktigt.

Under alltför lång tid har politiker främst till vänster sett ner på praktisk kunskap. Visst är det både bra och eftersträvansvärt att vi har en ambition om att konkurrera internationellt som en kunskapsnation genom satsningar på forskning och innovation, men det får inte innebära att vi bortser från betydelsen av praktiska färdigheter.

För att Sverige ska kunna byggas vidare och bli ett starkare land måste fler få möjlighet att utveckla sin potential – och det ska även gälla dem som besitter praktiska färdigheter, eller som vill lära sig yrkeskunskap. För i ett land utan praktiska färdigheter kan inget bli gjort, bara tänkt.

(Publicerat på DN Debatt 2021-08-02)