Dags att granska (S) skolpolitik

Socialdemokraternas kravlöshet leder till skolmisslyckanden, minskad frihet och försämrad integration, skriver Liberalernas högsta företrädare.

Sverige har inte råd med låga skolresultat. Det må låta hårt, men sådan är verkligheten. Elever som inte klarar av skolan löper större risk att hamna i utanförskap, kriminalitet och drabbas av ohälsa. När var tredje elev i utsatta områden misslyckats att nå målen i grundskolan är det också ett brutalt misslyckande för integrationen.

Det finns knappast något som oroar en förälder så mycket som när ens eget barn riskerar att misslyckas i skolan. Det spelar ingen roll om det beror på att lektionerna är stökiga eller för att det saknas speciallärare som kan hjälpa dem, eller om de rent av utsätts för mobbning. Oavsett anledning så är skolan en stor del av barnens liv, och det livet går inte i repris. Det är därför vi liberaler alltid sätter skolan först.

Till skolans fördel har debatten förändrats under det senaste decenniet. Förr när vi argumenterade för kunskap, studiero och vikten av lärarledd undervisningstid fick vi utstå stark kritik från socialdemokrater. Men nu har de anpassat sig retorik och kritiserar oss sällan offentligt för vårt kunskapsfokus. Men det viktiga är inte vad man säger, utan vad man faktiskt gör när man sitter vid makten.

När vi styrde införde vi ett stort antal reformer som alla syftade till att stärka skolans fokus på kunskap. Vi drev igenom allt ifrån införandet av kunskapskrav, lärarutbildningar med mer ämnesstudier, en skollag som möjliggjorde ordningsregler och disciplinära åtgärder samt nationella prov i både grund- och gymnasieskolan.

Så även om Socialdemokraterna talar om kunskap och ordning i skolan, så borde de istället bedömas efter vad de faktiskt gör när de sitter vid makten?

• För trettio år sedan kommunaliserade socialdemokraterna skolan, trots varningar om konsekvenserna det skulle få för likvärdighet och kvalitet.
• För tjugo år sedan lade socialdemokraterna ner speciallärarutbildningen, då de av ideologiska skäl ansåg att det var utpekande för elever att få specialundervisning.
• För drygt tio år sedan inrättade de Barn- och Elevombudet, som skrämt upp lärare genom sina krav på böter när lärare agerat mot stök och våld i skolan.
• Sedan Anna Ekström tog över som utbildningsminister har traditionen fortsatt genom slopandet av flera nationella prov och velat slopa kunskapskrav från skolan – och senast igår öppnade hon upp för att sänka antagningskraven till gymnasieskolan, när man i stället borde satsa på mer kunskap i grundskolan.

Att ställa krav är att bry sig – och det inte minst i skolan. Kunskap kräver ansträngning, och det är därför mycket oroväckande att Ekström nu föreslår att man rent av ska slopa begreppet ”kunskapskrav” i skolan. Regeringen föreslår en återgång till att kalla det ”betygskriterier”, då det signalerar att det är ”mindre strikt än kunskapskrav”. Men det leder oss till frågan hur det på allvar kan anses dåligt att skolan signalerar att det ställs krav på kunskap?

Sverige behöver i stället en skolpolitik som vågar stå upp för kunskapsuppdraget. Om socialdemokrater tillåts fortsätta nedmontera och förhindra utvecklingen av ett ökat kunskapsfokus i skolan får det stora konsekvenser för både individ och samhälle. Kravlöshet leder till fler skolmisslyckanden, minskad frihet och försämrad integration. Liberalerna kommer alltid stå upp för kunskap och kvalitet i skolan.

Nyamko Sabuni, partiledare Liberalerna
Fredrik Malm, skolpolitisk talesperson Liberalerna