Gymnasieskolan

Alla elever ska komma väl förberedda från grundskolan till gymnasiestudier. Dagens arbetsmarknad kräver med några få undantag minst en fullständig gymnasieutbildning. För att gymnasieskolan ska kunna fokusera på att fördjupa elevernas kunskap är det avgörande att grundskolan upprätthåller en kvalitet och likvärdighet som förbereder eleverna väl inför vidare studier.

Gymnasieskola som fler klarar – utan sänkta krav

Liberalerna är öppna för reformer som gör att de yrkesförberedande programmen som ger behörighet till vidare studier på högskolor och universitet. Då ser vi samtidigt att det är av största vikt att de teoretiska kurserna på yrkesprogrammen ska vara av samma kvalitet som på de högskoleförberedande programmen utan att yrkesutbildningarnas yrkeskurser urholkas eller minskas. Genom att inrätta kortare, tvååriga yrkesutbildningar som fokuserar på bristyrken med goda jobbmöjligheter kan de få en ärlig chans till ett riktigt jobb.

Gymnasieskolan bör förändras från dagens kursutformade skola till en ämnesutformad skola. Då blir ett samlat ämnesprov, och ett nationellt examensprov som görs i årskurs 3 en bekräftelse på den kunskap eleven har insamlat under sina gymnasiestudier. Prov bör finnas på alla treåriga högskoleförberedande och yrkesförberedande program. För att få examen ska godkänt på gymnasieprovet krävas.

Globaliseringen gör språkkunskaper allt viktigare. Alla elever, oavsett modersmål, behöver mer kunskaper i moderna språk. Därför ska språkundervisning i fler språk än engelska stimuleras. Elever som läser fördjupade kurser i moderna språk och matematik belönas, sedan Alliansregeringen införde meritpoängen, vid antagning till högskolan. Systemet med meritpoäng ska utvecklas så att meritpoäng också ges till fördjupade kurser inom fler moderna språk.