Förortslyftet

Sverige ska år 2030, efter ett genomgripande reformpaket som Liberalerna initierat, inte ha några områden som klassas som utsatta. Det är ett ambitiöst mål, men verkligheten kräver inget mindre. Förortslyftet kommer att stärka tryggheten, möjligheterna och friheten för många människor. Därför behövs Förortslyftet – en plan för att vända utvecklingen i Sveriges utsatta områden.

Skarp lagstiftning och nya åtgärder inom fem områden

Arbetslösheten är mer än dubbelt så hög i landets utförskapsområden som i övriga Sverige. Inkomsten är låg och skillnaden i inkomst mellan kvinnor och män är stor. Utan förebilder bland både kvinnor och män som arbetar går bidragsberoendet i arv.

I utanförskapsområdena är rättsstaten ofta satt på undantag. Droghandeln sker öppet. Parallella rättsordningar som sätter rättsstaten ur spel har etablerats. Benägenheten att delta i rättsprocesser har ibland nära upphört. Kommunen och de rättsvårdande myndigheterna måste återuppbygga förtroendet och återta kontrollen över utvecklingen.

De utsatta områdena har dubbelt så hög andel av eleverna som inte når gymnasiebehörighet, och som hoppar av gymnasiet, jämfört med elever i resten av Sverige. Staten får inte abdikera i frågan om grundläggande utbildning för alla, oavsett var i landet man bor.

Samhället har ett ansvar att informera och tydliggöra vad som förväntas av alla medborgare och vilka principer som är avgörande för ett demokratiskt, sekulärt och jämställt samhälle. På så sätt får vi ett inkluderande samhälle som utgår från alla individers egna val.

Utsattheten slår lättare rot när fastigheter förfaller, när trångboddheten är stor och områden tillåts att förslummas. Fastighetsägare och kommunen ska göra det tryggare för boende att röra sig fritt i sitt eget område och försvåra för gäng att ta över ytor och hota lokala företagare.

 

Ladda hem som PDF