DN debatt onsdag 230920
Tisdag 19 september 2023
Den höga inflationen tynger svensk ekonomi. Den pressar såväl hushållen som välfärden och har drivit in Sverige i en lågkonjunktur. Effekterna av högre räntor slår också igenom snabbare i den svenska ekonomin än i många andra jämförbara länder. Samtidigt finns det faktorer som riskerar att göra lågkonjunkturen djupare. Det handlar exempelvis om inflationen skulle vara mer varaktig än vad vi tror eller om omvärldsefterfrågan dämpas mer än väntat, exempelvis beroende på utvecklingen i den tyska och kinesiska ekonomin.
Samtidigt hotas vår inre och yttre säkerhet. Förutom av Rysslands krig i Ukraina också till följd av terrorhotet mot Sverige från våldsbejakande extremister och det pågående gängkriget på hemmaplan.
Detta svåra läge står i fokus när regeringen och Sverigedemokraterna nu presenterar budgeten för 2024.
Vi gör det genom att arbeta utifrån de tre delarna i vår ekonomiska plan.
1. Inflationen bekämpas och hushållen och välfärden stöttas. Inflationen är roten till flera av de akuta problemen i svensk ekonomi just nu. Inflationsbekämpningen behöver därför fortsatt vara en central del i den ekonomiska politiken. Att inflationen den senaste tiden sjunker ger oss rätt i den väg vi valt. Nu krävs uthållighet –därför presenterar vi i dag en återhållsam budget.
Samtidigt behöver hushållen få stöd för att klara av den värsta ekonomiska pressen. Skatten för pensionärer sänks och 57:orna kompenseras för utebliven skattesänkning. Skattesänkningar på drivmedel dämpar de höga kostnaderna för många som är beroende av bil i vardagen. Det höjda bostadsbidraget för barnfamiljer med svag ekonomi förlängs. En satsning görs på Konkurrensverket för att motverka omotiverade prisökningar.
Kommuner och regioner stöttas med närmare 16 miljarder kronor. Tillskottet i årets budget och den flexibilitet som finns i lagstiftningen för kommuner och regioner ska kunna lägga fram en budget i svåra tider – ger välfärden bättre förutsättningar att stå emot det tryck som inflationen skapar.
2. Lågkonjunkturen möts med en återupprättad arbetslinje. Sverige går in i lågkonjunkturen med bland de högsta arbetslöshetssiffrorna i EU. Inflationen har medfört att flera bidrag räknats upp samtidigt som löntagarna har fått en reallönesänkning. Det behöver därför bli mer lönsamt att arbeta, inte minst för låg- och medelinkomsttagare. En familj med en polis och en sjuksköterska får mer än 14 000 kr i lägre skatt nästa år jämfört med i år. Det gör både att inflationens bördor bärs mera rättvist och ökar drivkrafterna till arbete.
I syfte att motverka utanförskap och öka drivkrafterna till arbete kommer flerbarnstillägget att ses över. Samtidigt genomförs en stor bidragsreform – med exempelvis bidragstak samt aktivitetskrav på heltid för den som har försörjningsstöd. Antalet platser i yrkesvux och yrkeshögskolan utökas.
3. Tillväxten ska stärkas med strukturreformer. Att öka tillväxten och produktiviteten i svensk ekonomi är avgörande för framtida välstånd. I budgeten stärks arbetet med att minska regelbördan för företag, bl.a. genom medel för ett Förenklingsråd. Omsättningsgränsen för moms höjs. Tidsgränsen för expertskatten utökas från fem till sju år. 3:12- reglerna förbättras så att det ska bli lättare att behålla nyckelkompetens. En särskild ingenjörssatsning föreslås och satsningar på 6G möjliggörs. Det totala skattetrycket minskar i och med budgeten.
Utan trygghet ingen frihet. Kriget i vårt närområde tillsammans med eskalerande dödligt gängvåld på hemmaplan utgör en stor press på vårt samhälle. Till det läggs den ökade hotbilden mot Sverige. Vi tar detta på mycket stort allvar. Rättsväsendets anslag ökar från 69 till 90 miljarder kronor till år 2026. Detta för att bland annat se till att poliserna blir fler samtidigt som Kriminalvården kapacitet och antalet häktes- och anstaltsplatser ska öka. För att stärka det förebyggande arbetet görs riktade satsningar på fler anställda inom socialtjänsten. Säkerhetspolisen får ett betydande tillskott för att hantera det försämrade säkerhetsläget. Försvarsbudgeten ökar så att Sverige redan nästa år uppfyller målsättningen om att försvarsutgifterna ska uppgå till två procent av BNP enligt Nato:s definition.
Omläggningen av klimat- och energipolitiken fortsätter. Regeringen föreslår såväl satsningar för att underlätta för ny kärnkraft som förstärkningar av Industriklivet och Klimatklivet för att minska utsläppen. För att uppmuntra till ökat elbilsanvändande satsar vi på utbyggd laddinfratstruktur samt en skrotningspremie för den som byter till elbil.
Ett paradigmskifte sker inom migrationspolitiken, bland annat förstärks återvändandearbetet. För att förbättra integrationen stärker vi SFI-undervisningen och ser till att etableringsjobben kan komma på plats för att bland annat förbättra för nyanländas möjligheter på arbetsmarknaden.
En återhållsam budget ställer krav på prioriteringar. I årets budget genomförs därför en generell besparing i statsförvaltningen för att bidra till finansieringen av nya reformer och stimulera effektivisering. Antalet myndigheter bör minska. Regeringen kommer därför att lämna uppdrag till 10 myndigheter att beskriva hur sammanslagningar kan genomföras. Att Konstnärsnämnden inordnas i Statens kulturråd och att Myndigheten för arbetsmiljökunskap inordnas i Arbetsmiljöverket är exempel på sammanslagningar som kommer att prövas. –En översyn av antalet analys- och utvärderingsmyndigheter kommer genomföras i syfte att genomföra sammanslagningar.
Såväl Sveriges ekonomi som säkerhet och trygghet pressas. Den budget vi idag lägger på riksdagens bord är anpassad för att möta precis detta. Den gör att inflationen kan bekämpas och ger hushållen och välfärden bättre förutsättningar att hantera de högre kostnaderna. Därtill görs nödvändiga förstärkningar av försvaret och rättsväsendet för att öka tryggheten och säkerheten för svenska folket. Steg för steg, reform för reform sätter vi Sverige på en ny kurs så att vi tillsammans kan ta oss igenom en prövande tid.
Elisabeth Svantesson (M)
Finansminister
Oscar Sjöstedt (SD)
Ekonomisk-politisk talesperson
Hans Eklind (KD)
Ekonomisk-politisk talesperson
Cecilia Rönn (L)
Ekonomisk-politisk talesperson