Tillsammans i Europa – åtta förslag för ett starkare EU

Det europeiska samarbetet och Sveriges roll i det står vid ett vägskäl. Efter omröstningen i Storbritannien vädrar EU-fientliga krafter runt om i Europa morgonluft. De vill bryta ned det samarbete som genom årtionden mödosamt byggts upp.

För Sverige handlar det på kort sikt om att vi förlorar en viktig bundsförvant i strävan efter att EU aldrig ska tumma på värdet av stärkt konkurrenskraft, global handel och en fri inre marknad. På längre sikt handlar det om att vi blir allt ensammare utanför euron. Storbritannien har delvis varit en garant för att länder på utsidan av valutasamarbetet inte tappar för mycket i inflytande och påverkan. Nu förlorar vi det skyddet.

I tider då samarbetet prövas är det som allra viktigast att det finns partier och krafter som orkar stå upp för en konstruktiv och positiv bild av vad samarbetet redan uppnår och kan uppnå. Det är enkelt att falla till föga för en lättsinnig populism som långsiktigt bryter ned förtroendet för det gemensamma projektet.

Liberalernas linje är tydlig: vi vill se ett fördjupat samarbete även när andra tvekar. Vårt mål är liksom tidigare att Sverige när förutsättningar föreligger fullt ut ska delta i eurosamarbetet. Vi står helhjärtat bakom en ambitiös handelspolitik som öppnar exportmarknader för våra företag och sänker priserna för våra konsumenter. Vi vill föra TTIP i mål. Vi tvekar inte om att Europa behöver mer – inte mindre – samarbete.

Idag presenterar vi åtta förslag för ett Sverige som står starkare i ett starkare EU. Tillsammans i Europa kan vi ordna jobben, rädda klimatet, möta brotten och stå trygga i en orolig omvärld.

Tillsammans i Europa för jobben

1. Sverige bör gå med i finanspakten
EU har mött kriser förr. Unionens svar på finanskrisen var bland annat ett starkare ekonomiskt-politiskt ramverk genom den så kallade finanspakten. Finanspakten går längre än tillväxt- och stabilitetspakten som ännu ligger som grundplatta. Bland annat ställs krav på lägre budgetunderskott för länder med större skulder, snabbare nedamorteringar av skulder över en viss nivå och att det finanspolitiska regelverket inte bara följs utan görs till nationell lag. Sverige har i teknisk mening ratificerat finanspakten, men är inte bundna att följa den. Vid sidan av eurozonen måste länder själva förklara att de tänker följa och vill följas upp enligt det tuffare regelverket. Så har Danmark, Bulgarien och Rumänien gjort. I Sverige motsatte sig bland annat Socialdemokraterna och Centerpartiet ett sådant steg.

Sverige bör ansluta sig till finanspakten. Att en överenskommelse om överskottsmålet och det finanspolitiska regelverket just slutits ändrar inte att den långsiktiga ambitionen måste vara att vi i alla delar ställer lika höga krav på oss själva som vi ställer på andra.

I det läge Storbritannien lämnar EU kommer finanspaktens regelverk träffa länder som sammantaget står för 90 procent av Europas BNP. Sverige ska inte stå utanför. Särskilt eftersom vi på de allra flesta punkter redan lever upp till eller på egen hand gått längre än paktens faktiska krav. Att fullt ut ingå i finanspakten skulle främst, i jämförelse med i Sverige gällande regler, innebära en tydligare förbindelse att snabbare korrigera tillfälliga större underskott och att överskottsmålet inte bara ska ta sikte på regeringens budgetproposition utan också på riksdagens budgetbeslut.

2. Sverige bör gå med i bankunionen
Bankunionen innebär bland annat en gemensam tillsyn av de största bankerna och ett gemensamt ingripande, med medel ur en gemensam och redan upprättad fond, om banker går omkull. Arbete pågår för en gemensam europeisk insättningsgaranti.

Den europeiska fasen av finanskrisen utbröt i stor utsträckning på grund av missköta banker. När oron i banksektorn ökade steg riskerna i, och räntorna för, de medlemsstater som behövde lägga mångmiljardbelopp på att rädda sina banker. Till slut steg räntorna så mycket att flera medlemsstater såg som enda utväg att söka nödlån hos bland annat EU.

Sverige och Storbritannien är de enda två medlemsländerna som helt står utanför bankunionen. När Storbritannien nu sannolikt lämnar ökar ytterligare kostnaden för oss när vi står ensamma kvar. Sverige bör gå med i bankunionen. Det skulle minska riskerna i vår banksektor, i förlängningen i våra egna offentliga finanser, och bidra till att Sverige tar vårt ansvar för att förebygga nästa europeiska finanskris. Sverige bör kraftfullt verka för att den europeiska insättningsgarantin kommer på plats och likaså arbeta för att EBA, den europeiska bankmyndigheten, som nu behöver flytta från London istället placeras i Stockholm.

3. Lansera ett tjänsteinitiativ istället för socialt protokoll
De fyra friheterna – fri rörlighet för människor, varor, kapital och tjänster – är grunden för den inre marknaden. Ändå finns det stora utmaningar kvar att möta. Inte minst gäller det tjänsters rörlighet över gränserna mellan medlemsstaterna.

Skulle medlemsstaterna fullt ut genomföra den lagstiftning som redan finns på plats för att öka rörligheten av tjänster skulle EU:s BNP stiga med över 2 000 miljarder kronor. Trots det sker framstegen alldeles för långsamt. Det handlar exempelvis om att (i enlighet med bland annat det kompletterande yrkeskvalifikationsdirektivet) ömsesidigt erkänna varandras nationella yrkesauktorisationer eller registreringar, underlätta för andra EU-medborgare att få tillträde till dem och avskaffa onödiga särregleringar. Även om det för traditionellt reglerade yrken i offentlig sektor inte alltid går att harmonisera regelverket kan stora framsteg ändå göras i de totalt över 800 yrken som idag är reglerade i en eller flera medlemsstater. Det handlar också om att avskaffa möjligheten för kommuner eller regioner att stoppa utländska aktörer. Det handlar vidare om att värna utstationeringsdirektivet och underlätta istället för att försvåra för entreprenörer att bedriva verksamhet i andra medlemsstater.

Sverige borde lansera ett tjänsteinitiativ för att samla medlemsstater bakom ambitionen att fullt ut skapa en inre marknad för tjänster. Tyvärr gör regeringen tvärtom. Regeringen bedriver ett omfattande arbete för att försvaga utstationeringsdirektivet och Socialdemokraterna vill fortfarande ha ett socialt protokoll där den fria rörligheten för arbetstagare och entreprenörer underställs de nationella fackens makt.

Tillsammans i Europa för klimatet

4. Möt klimatkrisen med en europeisk koldioxidskatt
Europa måste gå före om världen ska klara klimatkrisen. Att en union finns på plats som kan driva på i internationella förhandlingar och ta ansvar för samordning av klimatpolitiken här hemma har en avgörande betydelse.

År 2005 lanserade EU världens största handelssystem för utsläppsrätter för växthusgaser. Även om systemet idag täcker över 11 000 industrier i 31 länder når det bara cirka 45 procent av EU:s samlade utsläpp av växthusgaser. Majoriteten av alla utsläpp träffas därför inte.

Liberalerna föreslår att ett gemensamt ramverk sätts upp för en koldioxidbeskattning av den del som inte träffas av utsläppshandeln. Det rör sig bland annat om utsläpp från transportsektorn. Tillsammans bör vi inom EU komma överens om en gemensam miniminivå för koldioxidbeskattningen.

Tillsammans i Europa mot brotten

5. Stärk det rättsliga samarbetet – inför ett europiskt FBI, en europeisk åklagare och stärk de gemensamma underrättelseinsatserna
Vi föreslår att ett europeiskt FBI inrättas. EU:s polismyndighet Europol har 900 anställda och EU drygt 500 miljoner invånare. Det ska jämföras med FBI som har 35 000 anställda i ett USA med drygt 320 miljoner invånare. Europol måste stärkas och ges operativa befogenheter. Bland annat bör Europols förmåga att bistå de nationella underrättelsemyndigheterna med analys och samordning öka.

En europeisk åklagare med möjlighet att samordna utredningar i olika länder gällande grov gränsöverskridande brottslighet som människohandel, penningtvätt och narkotikasmuggling ska införas.

6. Stärk medborgarnas grundläggande rättigheter
Att respektera Europakonventionen är ett grundläggande krav för att bli medlem i EU. Den nya europeiska utrikestjänsten arbetar varje dag runt om i världen för att stärka de mänskliga rättigheterna. Samtidigt är EU sämre på att följa upp och garantera utvecklingen av de mänskliga rättigheterna i de länder som redan är medlemmar. EU är en avgörande aktör för att lyfta stater till rättsstater, men ett EU-medlemskap i sig är ingen garant för att de grundläggande fri- och rättigheterna alltid respekteras.

EU saknar idag effektiva verktyg för att motverka brott mot de mänskliga rättigheterna av dess medlemsstater. Sverige bör driva på för att det skyndsamt skapas en MR-mekanism som innebär tydliga konsekvenser för de medlemsstater som inte garanterar eller själva begår brott mot medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Vi vill ge kommissionen möjlighet att dra ett medlemsland inför EU-domstolen för brott mot de grundläggande värderingar som listas i artikel 2 i Lissabonfördraget. Kommissionen ska kunna föreslå kännbara sanktioner, i form av exempelvis frysning av EU-stöd eller använda möjligheten att dra in rösträtten i rådet. Det bör vara lika självklart att priset ska vara högt för att bryta mot unionens grundläggande värderingar som mot unionens ekonomiska regelverk.

Ett första steg mot den sanktionsmöjlighet vi vill se skulle vara att Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter årligen publicerar en lägesbedömning av fri- och rättigheterna i varje medlemsstat. En sådan bedömning skulle exempelvis kunna rapportera om utvecklingen i Ungern vad gäller repressiva flyktinglagar, pressfriheten och domstolsväsendets oberoende.

Tillsammans i Europa i en orolig omvärld

7. Möt migrationskrisen
Vi lever i en tid med omfattande flyktingströmmar. Mer än 60 miljoner människor är på flykt undan krig, konflikter och förföljelse. För Liberalerna är det självklart att Sverige och Europa ska stå upp för en human och generös flyktingpolitik.

Allt för få länder i världen tar sitt humanitära ansvar för att hjälpa människor på flykt. Och det är tydligt att EU:s asylsystem är helt otillräckligt. Ett fåtal EU-länder har under det gångna åren tvingats axla hela ansvaret för Europas flyktingmottagande. Nu behöver Europa komma vidare. Gemensamt fattade beslut om en jämnare fördelning av asylsökande mellan medlemsländerna måste respekteras. Länder som Grekland och Italien behöver fortsatt få stöd för att på ett humant sätt kunna ta hand om de som flyr.

Det gemensamma ansvaret behöver återupprättas och stärkas. Alla EU-länder har ett ansvar att värna asylrätten. Det behövs fler lagliga vägar till EU parallellt med en fungerande hantering av EU:s yttre gräns och en värdig politik för att återföra personer som inte har asylskäl och därmed inte rätt att stanna i Europa.

8. Stå upp mot Ryssland
Det får aldrig accepteras att gränser i Europa flyttas med våld. Rysslands annektering av Krim och fortsatta hybridkrigföring i östra Ukraina är en grov kränkning av folkrätten och utmanar grunderna för den europeiska säkerhetsordningen. Sanktionerna mot Ryssland ska fortsätta till dess Ukrainas internationellt erkända gränser återupprättas.

Rysslands allt mer aggressiva beteende måste mötas brett. EU ska stödja Ukraina politiskt och ekonomiskt, samt verka för en långsiktigt fredlig lösning som respekterar landets självständighet och territoriella integritet. Dörren för ett framtida EU-medlemskap, då landet lever upp till kraven på nya EU-medlemmar ska lämnas öppen.

EU:s energiunion måste fullföljas för att långsiktigt minska beroendet av rysk gas. Sverige bör bland annat inom EU arbeta för att motverka Nord Stream II. EU ska fortsätta verka för att Ryssland inte släpps in i internationella energiorganet eller OECD.