Sänk skatten i Norrland med 5000 kronor per hushåll
Måndag 29 augusti 2022
Sverige går mot lågkonjunktur. Och det med rekordhöga kommunalskatter och allt större skillnader i skatt mellan kommuner i olika delar av Sverige.
De fem norrlandslänen tillhör alla de sex län med högst genomsnittlig kommunalskatt i Sverige – de tio kommuner med högst skatt i Sverige ligger alla i Norrland. Lägst skatt finns i stället i runt Stockholm och andra storstäder då kommunerna med låg skatt har ofta fördelen av att ligga i eller nära storstadsområden där man kan ha nytta av andra kommuners utbud.
I ett läge när människor är oroliga för sin ekonomi med kommande lågkonjunktur, hög inflation och höga priser är det inte läge för kommuner att höja skatterna, det skulle pressa hushållen ännu mer. Nu behövs en politik för att dämpa människors oro för sin egen ekonomi, säger Mats Persson, Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson.
Liberalerna föreslår idag att sänka skatten med en krona där skatten är som högst
Liberalerna föreslår idag ett riktat statsbidrag till de 50 kommuner med högst primär kommunal skattesats. Statsbidraget kommer fullt ut kunna finansiera en skattesänkning i dessa kommuner med en krona och ska villkoras med att skatten också sänks i motsvarande grad.
Totalt är det upp till ca 800 000 skattebetalare som skulle kunna få sänkt kommunalskatt med förslaget. Av dessa beräknas fyra av fem eller runt 650 000 skattebetalare bo i något av de fem norrlandslänen. För ett vanligt hushåll innebär det ca 5 000 kronor i sänkt skatt per år.
För att säkra en långsiktigt hållbar kommunal förvaltning bör statsbidraget också villkoras med att om en sökande kommun av SKR bedöms ha en låg kostnadseffektivitet i hela eller delar av sin verksamhet – exempelvis till följd av en stor andel administrativa kostnader – aktivt arbetar med att minska sin byråkrati och öka effektiviteten i verksamheten för en bättre skola och omsorg.
Sammantaget skulle förslaget därmed stärka arbetslinje, hushållens ekonomi och kommunernas effektivitet i ett läge där prisökningarna annars slår hot mot både hushållens och kommunernas kassor. Den totala offentlig-finansiella effekten beräknas till ca 1,5 miljarder kronor.