”Nordeas flytt visar att Sverige behöver euron”

När Nordea flyttar sitt huvudkontor till Helsingfors får Sverige betala priset för att inte vara fullvärdig medlem i EU-samarbetet. Vi vill att Sverige ansluter sig till bankunionen och inför euron senast år 2022, skriver Jan Björklund och Mats Persson på Dagens Industri:

”Nordens största bank, Nordea, vill vara en del av EU:s bankunion. Därför fattar Nordeas
årsstämma nu på torsdag med all säkerhet beslut om att flytta sitt huvudkontor från Stockholm till Helsingfors. Finland har till skillnad från Sverige valt att ingå i Bankunionen och är fullvärdiga medlemmar i eurosamarbetet. Nu får Sverige betala priset för att inte vara en aktiv röst och fullvärdig medlem i EU-samarbetet. Liberalerna vill att Sverige ansluter sig till bankunionen och inför euron senast år 2022.

Frågan om Nordeas flytt av huvudkontoret från Sverige visar på ett tydligt sätt att den
ekonomiska politiken spelar roll. Näringslivet eftersträvar stabila spelregler och
förutsägbarhet. De senaste åren har präglats av den direkta motsatsen. Den rödgröna
regeringen föreslog först att den ville införa en bankskatt genom högre arbetsgivaravgifter för företag i den finansiella sektorn. Förslaget lades på hyllan och ersattes av en ny typ av
bankskatt (resolutionsavgift), som sedan ändrades ännu en gång efter skarp kritik. Och att
finansminister Magdalena Andersson inledningsvis välkomnade Nordeas flytt sänder en desto tydligare signal om regeringens ekonomiska politik.

Osäkerheten och avsaknaden av stabila spelregler gäller inte minst europapolitiken.
Inledningsvis bortprioriterades frågorna så pass att man inte ens utsåg en EU-minister. Under lång tid har den svenska inställningen till det europeiska samarbetet präglats av en ”vänta- och-se-strategi”. Ett exempel är att Sverige inte är med i den europeiska bankunionen. Från den europeiska skuldkrisen, där minskad tilltro till banksektorn minskade tilltron till hållbarheten i medlemsstaternas offentliga finanser vilket i sin tur ytterligare ökade riskerna i banker och kreditinstitut, drogs erfarenheten att det krävs mer kraftfullt gemensamt agerande. Bankunionen innebär en gemensam reglering och tillsyn av de största bankerna för att skapa långsiktig stabilitet i det finansiella systemet.

Frågan om nordens största bank, Nordea, ska flytta huvudkontoret till eurolandet Finland,
som är en del av bankunionen, visar att Sverige betalar ett högt pris för att stå utanför EU:s
inre kärna. För en storbank är det uppenbart att det finns ett värde i att vara del av ett
gemensamt regelverk där reglerna är lika för alla i gruppen. Lika uppenbart borde det vara för Sverige.

För Sveriges del innebär en utflyttning av Nordeas huvudkontor en ekonomisk förlust. På kort sikt handlar det om minskade skatteintäkter utan att riskerna i den svenska banksektorn blir mindre. På lite längre sikt handlar det om att Sverige blir fattigare när vår framskjutna position inom fintech försvagas och när möjligheterna efter Brexit att locka finansföretag från London till Stockholm försvåras. Erfarenheten från tidigare utflyttningar av huvudkontor visar dessutom att nya investeringar och köp av kvalificerade tjänster sker i det nya landet, på bekostnad av det gamla.

Bankunionen måste ställas i ett större perspektiv. Det europeiska samarbetet står inför ettvägval. Med en ny EU-positiv regering i Tyskland och med Macron i Frankrike kommer EU- samarbetet snabbt att fördjupas och utvecklas. Samtidigt blåser det inåtvända populistiska och nationalistiska vindar över västvärlden, nu aktualiserat genom Donald Trumps ståltullar. Här är det Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som vill att Sverige ska lämna EU. Båda partierna avskyr i grunden den liberala samhällsmodell som hela EU-samarbetet bygger på.

Detta ställer Sverige inför ett vägval: antingen så följer vi Macron och Merkel eller så går vi med populisterna och nationalisterna. Från Liberalernas sida är svaret tydligt: vi vill stärka EU-samarbetet och Sverige ska vara en aktiv part i den utvecklingen. Sverige ska vara en del av EU:s bankunion och att vi bör införa Euron senast 2022. Som en liten öppen ekonomi med stort exportberoende till Europa har vi mycket att vinna på ökad ekonomisk integration. De ekonomiska villkoren i Sverige måste vara bättre än de i vår omvärld. Vi behöver göra det mer attraktivt att investera och bedriva verksamhet i Sverige. Företag ska flytta till Sverige – inte härifrån.”

Jan Björklund, partiledare (L)
Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson (L)