Minska trångboddheten: Ny folkräkning, nya mål och nytt mått på trångboddhet

De sociala problem trångboddheten skapar har blivit särskilt tydliga under coronapandemin. Utsatta områdena drabbades snabbast av dödsfall och riskgrupper som bor trångt har svårt att skydda sig själva från att bli smittade. Trångboddheten skapar även andra sociala problem. Som ett led i arbetet att inte ha några utsatta områden 2030 krävs politiska reformer mot trångboddheten. Nyamko Sabuni presenterade därför idag fyra förslag för att minska trångboddheten i våra utsatta områden. 

1. Nationellt mål om minskad trångboddhet i utsatta områden. Trångboddheten är idag centrerad till utsatta områden. Vi föreslår en nationell plan för att det 2030 inte ska vara mer trångbott i områden som idag är utsatta, än i andra områden med flerfamiljshus.   
2. En nationell folkräkning med särskilt fokus på utsatta områden. Sociala missförhållanden ökar på svarta marknader och när Skatteverket och andra myndigheter inte har någon insyn i hur situationen ser ut. Genom en nationell folkräkning kan vi få ett kraftfullt verktyg dels i kampen mot svarta marknader och bidragsfusk, dels i arbetet mot att bekämpa allvarlig trångboddhet.
3. Mer ändamålsenlig trångboddhetsnorm. Trångboddhetsnormen är föråldrad och används idag inte på det sättet som det från början var planerat. Vi föreslår att Boverket tar fram en ny trångboddhetsnorm som kan användas som skarpt verktyg i kampen med att förbättra den sociala situationen i våra utsatta områden.
4. Förtur till äldreboende för årsrika som lever trångbott. Coronapandemin har visat vilken utsatt situation som trångbodda årsrika lever i. Som äldre är man extra känslig för sjukdomar. Med trångboddhet ökar också risken för smitta av olika slag och möjligheterna att skydda sig är små. Tillgången till trygghetsboenden och särskilda boenden behöver öka. Sociala skäl, som till exempel trångboddhet bör därför vägas in vid behovsprövning för plats på äldreboende.

Här kan du läsa mer