Mer tid i skolan

Under pandemin har flera brister i skolsystemet blivit smärtsamt tydliga. Liberalerna menar dock att skolans svagheter må förvisso har blivit än mer tydliga under krisen — men de är långt ifrån nya eller tidigare okända. Långt före krisen hade skolan problem med allt ifrån låga kunskapsresultat till hög frånvaro. Bristen på tydlig lärarledd undervisning och avsaknaden av läromedel är inte heller något nytt. Men för många har pandemin och övergången till distansundervisning gjort skolans brister än mer tydliga.

En lärare kan inte ersättas med en skärm 

Liberalerna har återkommande lyft vikten av en skola med fokus på kunskap, studiero och lärarledd undervisning. För att samhället skulle hållas flytande under pandemin övergick gymnasieskolor och många grundskolor till att bedriva viss undervisning på distans. 

För många medförde den digitala distansundervisningen ett smärtsamt uppvaknande med insikt om att det inte går att fullt ut ersätta lärarledd undervisning med en skärm. Flera internationella studier och även svenska forskare varnar för att det kunskapstapp som uppstått under pandemin kan medföra en miljardnota för samhället på sikt.

Dags för en kraftsamling bakom skolan

Liberalerna menar att skolan både är i behov av och förtjänar satsningar på reformer med ett tydligt kunskapsfokus. Alla lärare och elever förtjänar en seriös politik som ger dem bättre förutsättningar att lyckas. Det behövs reformer som säkrar den lärarledda undervisningen, tillgången till läromedel och ger fler elever möjlighet att få extra stöd av närvarande lärare.

Den svenska skolan behöver backas upp av en kraftsamling från hela samhället på samma sätt som vården upplevde under pandemin. Lärarna är helt avgörande, och bristen på dem är därför ett allvarligt problem som behöver mötas med konkret politik. Det är förvisso glädjande att Skolverkets prognos över lärarbristen har sjunkit från 77 000 till 45 000 på senare år. Att det dessutom finns 40 000 redan utbildade lärare som arbetar i andra yrken visar att det faktiskt finns kompetens ute i samhället. 

Särskilda behov kräver särskilda lösningar

Vad svensk skola behöver är förutsättningar för lärare att lyckas med sitt uppdrag. Ett tydligt problem som lärare upplever är att skolans möjligheter att ge elever särskilt stöd brister. 2 av 3 lärare uppger att elever inte får det stöd som de behöver. Samtidigt förväntas lärarna själva lösa det genom att ”anpassa undervisningen”, vilket sällan är lyckat och orsakar lärarkåren både stress och en känsla av otillräcklighet. Liberalerna menar att förutsättningarna för skolan att ge elever särskilt stöd måste bli bättre. 

Svenska skolväsendet behöver en reformagenda som både möter det kunskapstapp som uppstått under pandemin och som ger lärarkåren bättre förutsättningar att lyckas med sitt arbete. Därför föreslår Liberalerna följande:

Låt elever med behov få gå i skola på kvällar och helger

Skolan kan inte stöpa alla elever i samma mall. På samma sätt som vissa elever lär sig fortare , behöver andra mer tid för att uppnå ens de grundläggande kraven. Varje år lämnar cirka 17 % av eleverna grundskolan utan att ha lyckats uppnå gymnasiebehörighet. Det är ett stort svek mot alla elevers rätt att nå sin fulla potential – och det går inte att kalla det för något annat än ett stort samhällsmisslyckande. Detta måste motverkas. Ett viktigt steg mot det är att medge att det är ett problem att elever i den svenska skolan ägnar mindre tid åt skolarbete än elever i de flesta andra OECD-länder. Kraven tycks dessutom ha minskat över tid, exempelvis har tiden som elever ägnar åt läxläsning halverats sedan 1980-talet — samtidigt som loven har blivit längre.

Den nu gällande skollagen begränsar hur mycket undervisning elever kan få samt när den får äga rum. Exempelvis är det inte tillåtet med undervisning på helger. Under pandemin har regeringen infört ett tillfälligt undantag från lagen, som fram till nästa sommar gör det tillåtet för skolor att införa kvällsskola.  Liberalerna vill gå längre och föreslår att skollagen ska skrivas om permanent, så att förbuden mot exempelvis kvälls- och helgundervisning helt slopas i grund- och gymnasieskolan.  Liberalerna menar vidare att det bör vara både fullt tillåtet och möjligt för skolor att sätta in extra lektioner för elever som behöver det – även om det sker efter skoldagens ordinarie slut. Vi menar att rektorernas och lärarnas professionella omdöme i högre utsträckning måste avgöra vilka insatser som behövs för att fler elever ska lyckas i skolan

Skolinspektionen måste kritiskt granska distansundervisning

Distansundervisning kan vara ett bra komplement i situationer då det absolut inte är möjligt att bedriva traditionell lärarledd undervisning. Möjligheten att sätta in distansundervisning kan vara viktig för att även elever i glesbygdsskolor ska få sin rätt till undervisning av behöriga lärare i ämnen så som moderna språk, där lärarbristen i princip omöjliggör lärarledd undervisning i vissa delar av landet. 

Liberalerna menar samtidigt att det finns mycket goda skäl för skolan att inta försiktighetsprincip gällande distansundervisning, särskilt då flera studier har visat att många elever kraftigt missgynnas av det. Liberalerna vill därför att Skolinspektionen ska få i särskilt myndighetsuppdrag att omedelbart påbörja en granskning av distansundervisningen i grund- och gymnasieskolor. 

Syftet med uppdraget är att ta reda på eventuella konsekvenser eller negativa effekter av distansundervisningen, så att politiken skyndsamt kan agera vid bristfällig kvalitet eller låga resultat. Det är inte minst viktigt för elever i behov av särskilt stöd – då är betydelsen av en närvarande lärare ofta helt avgörande. Det är även viktigt att myndigheten följer upp lärarnas arbetsbelastning, då vi ser en risk för att den kan förvärras om lärare förväntas bedriva både distans- och klassrumsundervisning. 

Obligatorisk lovskola – redan från årskurs 4 

Redan i dag bedrivs lovskola på sommaren för elever i årskurs 8 och 9. Det är ett steg i rätt riktning, men det vore naivt att tro att enstaka veckor av sommarförlagd undervisning i slutet av grundskolan är tillräckligt för att rädda elever från att misslyckas efter tio år i förskoleklass och grundskola. För att på riktigt ge elever det stöd som krävs för att klara av grundskolan, måste lovskolan både kompletteras med möjligheter till extra undervisning på kvällar och helger – men även bli obligatoriskt i stället för frivilligt, i fall att rektorn bedömer det som behövligt.

Liberalerna vill ändra lagstiftningen och göra det obligatoriskt för huvudmän att anordna lovskola för elever från årskurs 4. Rektorer ska således ha mandat att utfärda obligatorisk lovskola för elever i behov av det. Liberalernas förslag skulle innebära en markant utvidgning av dagens lovskola, som endast arrangeras för elever som går i årskurs 8 och 9 och riskerar att ej nå målen. 

Skolan behöver en generation av nya lärare

Det råder en brist på lärare samtidigt som tillgången till högt utbildade akademiker är större än någonsin förr. Lärarutbildningarnas attraktivitet har minskat kraftigt över tid, och för att motverka det har Liberalerna drivit på för flera reformer som syftar till att höja utbildningarnas kvalitet. Men även om alla platser på lärarutbildningarna fylldes, så hade det inte räckt för att täcka behoven av utbildade lärare framöver. Därför vill Liberalerna ge fler chansen att bli behöriga lärare.

Liberalerna vill införa ett sommarprogram för universitetsstudenter. Genom att erbjuda kompletterande pedagogiska utbildningar (KPU-program) till universitetsstudenter över sommaren, kan exempelvis en språk- eller fysikstudent studera in ytterligare en examen och bli behörig lärare under studietiden. Sommar-KPU:n ska dessutom ha generöst tilltagna CSN-villkor för att vara ett attraktivt alternativ till sommarjobb. På tre sommarterminer ska en universitetsstudent kunna läsa in en lärarexamen, och på så vis få möjlighet att få dubbla examina och goda möjligheter till jobb som lärare.