Med 3 600 kriminella nätverk behöver vi EU

Få saker är så viktiga för den enskildes frihet som att rättsstaten ingriper mot brottslighet. Den organiserade kriminaliteten i Europa slår sönder människors vardag och hotar tilliten i samhället.

Men medan vapen-, narkotika- och människohandeln är internationell jobbar polisen till största del nationellt. Därför behöver vi mer samarbete med våra europeiska grannländer, inte mindre.

I dag firar den europeiska unionen 60 år. I backspegeln ser vi ett av världens mest framgångsrika projekt. En kontinent som under århundraden präglats av konflikt har genom frihandel och samarbete sett en lång period av fred och välstånd. Men historiska framgångar får aldrig göra att vi blundar för dagens problem.

3 600 – tretusen sexhundra. Så många organiserade nätverk av grovt kriminella är i full verksamhet inom EU:s gränser, enligt den europeiska polismyndigheten Europol.

Siffran är svår att ta in, men den visar allvaret i det hot som Europas invånare ställs inför. Narkotikahandel, människohandel och illegal vapenhantering är stora och lönsamma branscher, men den organiserade brottsligheten står också bakom en stor del av miljöbrotten. Skickligt spelar de kriminella ligorna ut olika staters rättssystem mot varandra.

Liberalerna har nyligen presenterat en rad åtgärder för att stärka svensk polis och det lokala trygghetsarbetet. Men när hotet är internationellt krävs också internationellt samarbete.

Sveriges viktigaste redskap är och förblir Europasamarbetet – det är genom mer samarbete med våra europeiska grannländer som den organiserade brottsligheten ska bemötas.

Den organiserade brottsligheten bryr sig inte om gränser. Dessutom är den precis som terrorismen till sin natur multinationell – brotten kan planeras i ett land, utföras i flera andra, och resultera i vinst som tas till ytterligare ett.

Därför driver Liberalerna kravet på en operativ europeisk polisstyrka.  Den europeiska polismyndigheten Europol måste fortsätta stärkas, och det behövs också en EU-åklagare som kan samordna brottsutredningar kring gränsöverskridande brottslighet som terrorism, människohandel och narkotikasmuggling. Med gemensamma rättsstatsfunktioner kan fler brott stoppas snabbare.

Vi vill också stärka utbytet av underrättelser länderna emellan i kampen mot den internationella brottsligheten. Ska vi kunna förhindra brott och ta fast dem som begår dem är det avgörande att medlemsländerna på ett mer effektivt och säkert sätt kan utbyta information.

En majoritet av EU-länderna går nu vidare för att skapa en gemensam åklagarmyndighet. Syftet är att effektivare kunna utreda och lagföra fusk och bedrägerier med EU-medel i hela unionen. Men den svenska regeringen med Anders Ygeman i spetsen nobbar detta, och i riksdagen är det bara Liberalerna som arbetar för att Sverige ska delta i åklagarsamarbetet. Om Sverige ställer sig vid sidan missar vi en viktig chans att bidra till en starkare brottsbekämpning. Det är inte bara osolidariskt, det är också osmart.

Vi hymlar inte om att det just nu råder kris i det europeiska samarbetet. EU-fientliga krafter har redan fört Storbritannien mot Brexit. Också här hemma är det många påstått Europavänliga partier som hukar i den Europafientliga snålblåsten och börjar anpassar sin politik efter den.

Vi i Liberalerna tänker annorlunda. Vi vet att det europeiska samarbetet har bidragit till fred, säkerhet och ekonomisk utveckling i sextio år, och vi tänker inte delta i tävlingen om att vara mest Europaskeptisk. EU ska inte göra allt, men inom brottsbekämpning och andra områden där det krävs gemensamt agerande är EU-samarbetet helt avgörande.

Därför är Liberalerna Europavännernas parti, och därför kommer vi med all kraft att arbeta vidare för en starkare gemensam brottsbekämpning i Europa.
Jan Björklund, partiledare Liberalerna
Birgitta Ohlsson, utrikespolitisk talesperson och f.d. EU-minister

AFTONBLADET DEBATT, 25/3-17