Liberalerna: EU kan inte tillåtas bli en spelpjäs i Viktor Orbáns spel för en illiberal demokrati
Nyamko Sabuni, Tina Acketoft och Karin Karlsbro kommenterar EU:s nästa långtidsbudget och den fond som ska bidra till återstart av den europeiska ekonomin
Fredag 11 december 2020
Igår möttes EU:s ledare för att försöka lösa den låsta situationen kring EU:s nästa långtidsbudget och den fond som ska bidra till återstart av den europeiska ekonomin. Behovet av att båda dessa nu kommer på plats kan inte underskattas när arbetslösheten och den ekonomiska utsattheten ökar runt om i Europa.
Men i vägen för en överenskommelse har Ungern och Polen stått. Länderna har hotat med att lägga in sitt veto mot EU:s budget så länge den nyligen införda mekanismen som binder EU-stöd till respekt för rättsstatens principer finns kvar. Detta kan vi aldrig acceptera.
EU har varit och måste fortsätta vara en union som bygger på gemensamma värden om demokrati och rättsstat. Att vi håller fast vid det är avgörande för både unionens framtid och möjligheterna att tackla den pågående ekonomiska krisen. Varken igår, idag eller imorgon är en tid då vi ska tumma på rättsstatens principer.
Igår presenterades ett nytt förslag av det tyska ordförandeskapet som antogs och fick Ungern och Polen att lyfta sitt veto. Ett förslag som visserligen inte ändrar kravet om rättsstatsmekanismen, men med tillägget att EU-domstolen först måste godkänna mekanismen innan kommissionen får lov att använda den.
Detta innebär en helt ny ordning där den politiska processen och rättsväsendets roll blandas. En sådan ordning är farlig. Lag måste alltid anses gälla tills dess att den prövats och anses ogiltig av en domstol. Att på förhand lova att en rättsstatsmekanism ska utmanas i domstol och att den inte ska kunna användas innan dess äventyrar den viktiga demokratiska maktdelningsprincipen.
Självfallet ska nya lagars legalitet kunna prövas i domstol. Men vi kan som union aldrig låta krav från auktoritära regimer leda till att inte låta politiken och juridiken ha var sin plats. Ansvarsfördelningen mellan EU:s institutioner, EU-kommissionen, Europaparlamentet och Europeiska rådet, är tydlig: Kommissionen föreslår lagar som stiftas av parlamentet och rådet.
Den väg som nu valts innebär istället att rådet ska ta sig nya friheter genom att instruera kommissionen om vilka förslag de ska lägga fram, och när det ska ske. Förslaget åsidosätter således både unionens system för makfördelning och står i strid med fördragen. Det är olyckligt.
Europeiska rådet har fattat sitt beslut. Men vi måste nu ändå orka stanna upp och grundligt bedöma vilka konsekvenser, både på kort och lång sikt, kompromissen kan få för EU:s utveckling. Vi måste stå upp för rättsstaten, för mänskliga rättigheter och inte låta EU:s grundläggande principer utmanas av auktoritära ledare.
Nyamko Sabuni, partiledare (L)
Tina Acketoft, EU-politisk talesperson (L)
Karin Karlsbro, EU-parlamentariker (L)