Kärnkraftsskatten måste avskaffas
Tisdag 23 juni 2015
På tisdagen meddelade energiföretaget Eon att de även stänger reaktorn Oskarshamn 2 i förtid. Liberalerna kommer i den nytillsatta Energikommissionen att föreslå att effektskatten på kärnkraft avskaffas, skriver Jan Björklund (FP) och Maria Weimer (FP).
En hållbar och stabil energiförsörjning måste ha som mål att både klara klimatet och de utmaningar som en allt tuffare internationell konkurrens innebär för våra företag.
Det är skälet till att kärnkraften under decennier har kunnat tjäna Sverige väl. Kärnkraften är koldioxidfri, konkurrenskraftig och en förutsättning för våra elintensiva företag, vår tillväxt och vår välfärd.
Kärnkraften går nu trots det en osäker framtid till mötes i Sverige. Vattenfall har aviserat att Ringhals 1 och Ringhals 2 kan komma att stängas i förtid. Sedan tidigare är det bestämt att Oskarshamn 1 ska stängas i förtid. På tisdagen kom beslutet från Eon att även stänga reaktorn Oskarshamn 2. Eons vd Jonas Abrahamsson var tydlig i sin kommentar – effektskatten på kärnkraft har spelat en avgörande roll för stängningen av reaktorn.
Skatten på kärnkraft, den så kallade effektskatten, infördes i sin nuvarande form 2000. Den höjdes av den socialdemokratiska regeringen 2006 och av alliansregeringen 2008 med hänvisning till högre elpriser och högre vinster hos kärnkraftsproducenterna. Sedan dess har elpriserna fallit kraftigt och vinsterna likaså.
Ändå väljer Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att ytterligare höja skatten – kärnkraften straffbeskattas med ytterligare 640 miljoner kronor varje år. Genomförs förslaget kommer effektskatten att närmast ha trefaldigats sedan den infördes.
Produktionskostnaderna för ny vindkraft eller ny kärnkraft är i princip identiska före skatter och subventioner, men efter subventioner för vindkraft och skatt på kärnkraft blir den senare närmast dubbelt så dyr. Effektskatten är i praktiken en straffskatt på kärnkraft.
Stora delar av svensk elintensiv industri menar att regeringens skattehöjning slår mot deras konkurrenskraft. Konjunkturinstitutet dömer ut motiven för skattehöjningen som otillräckliga och oövertänkta. Både kraftbolag och kraftnätsägare pekar på risken att kärnkraften stängs ned på ett sätt som långsiktigt hotar elförsörjningen.
Fakta är att svensk energipolitik mer och mer bär drag av den europeiska jordbrukspolitik och regleringsiver som vi kollektivt brukar döma ut. Det Sverige behöver är en liberalisering av energipolitiken med långsiktiga spelregler, konkurrensneutrala villkor och klimathänsynen i första rummet. Att låta kärnkraft, vattenkraft, vindkraft, och solkraft konkurrera på egna meriter är grunden för en liberal och fungerande energimarknad.
Liberalerna kommer i den nytillsatta Energikommissionen att föreslå att effektskatten på kärnkraft avskaffas. Utfasningen bör ske stegvis med början 2018. Förslaget – som beräknas kosta cirka 5 miljarder kronor – kommer att finnas med i den fullt finansierade budgetmotion vi lägger fram i höst.
Enligt Vattenfalls beräkningar skapas därmed långsiktigt full kostnadstäckning och på sikt lönsamhet även om elpriserna framöver förblir låga. Vi undviker då att forcera fram en förtida avveckling av våra kärnkraftverk.
Dagens effektskatt omöjliggör dessutom en ordnad ersättning av våra kärnkraftverk. Detta är en fråga som blir alltmer akut. Med en planeringshorisont för nya kraftverk på 15 år kommer sannolikt flera av de nuvarande reaktorerna avvecklas innan vi hinner ersätta dem även om ett byggbeslut skulle tas i dag.
Med den effektskatt som regeringen föreslår skulle kostnaden för att ersätta Ringhals 1 och 2 med nya kraftverk, med en livslängd på 60 år, sammantaget öka med drygt 50 miljarder kronor. Skatten påverkar således inte bara befintliga kärnkraftverk utan även möjligheten att investera i nya.
När Stefan Löfven var ordförande i IF Metall betecknade han det 2011 som blåögt att kärnkraften skulle läggas ned utan att det får konsekvenser för klimatet eller att Sverige drabbas av elbrist. I dag sitter han i knät på MP och är i full färd att medverka till kärnkraftens nedläggning. Det är mycket oroväckande att statsministern väljer fel väg i det för framtiden mycket viktiga vägskäl som Sverige står inför när det gäller energiförsörjningen.
Jan Björklund, partiledare (FP)
Maria Weimer, energipolitisk talesperson (FP)