Intervju med Barbro Westerholm

Jag har valt att ha en liten arbetsgrupp med representation från olika landsändar och glesbygd samt tätort. Det är många fler som anmält intresse för att vara med i arbetsgruppen. För dem skapar jag ett nätverk som tillsammans med länsansvariga för Liberala Seniorer blir idégivare och bollplank. Jag hoppas också på inspel från LUF, Liberala studenter, Liberala kvinnor och de övriga nätverk som finns inom Liberalerna.

Enligt direktiven ska vi arbeta för äldres valfrihet och självbestämmande samt stärka civila samhällets möjligheter att bidra till den offentliga välfärden.

Min vision är att vi ska ha ett program som lyfter fram årsrika människor som en tillgång, en resurs, under hela livsresan. De som vill och kan fortsätta att arbeta högre upp i åldrarna ska få möjlighet till det. De insatser årsrika människor gör inom den civila sektorn ska värdesättas, inte för att få betalt i kronor och ören, utan för att visa att utan årsrika människors insatser skulle Sverige stanna. Vi ska ta fram hur vi kan undanröja de hinder som ligger i vägen för årsrika människors självbestämmande och valfrihet. Viktigt är att den lag mot åldersdiskriminering, som kom till genom Liberalernas försorg 2013, får starkare muskler och att den ålderism som präglar vårt samhälle bekämpas. Vi ska lyfta fram vilken forskning som behövs för att värdesätta livserfarenhet i beslutsfattande. Människor är olika och oavsett var man bor, var man är född ska man få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillgodosedda. Exempel på glömda grupper som vi ska lyfta fram är årsrika människor med funktionshinder och människor från andra länder som utsatts för krigshändelser och tortyr.

Det här innebär att jag vill bygga vidare på Liberalernas program ”Det glömda Sverige” från 1984. Min målsättning är att vi med ett modernt, framåtsyftande program för årsrika människor kan upprepa 1985 års succéval.