Historiskt kunskapstapp i senaste PISA: nu lägger vi om skolpolitiken

Idag presenteras resultaten från PISA 2022, som undersöker 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien genomfördes under mars/april 2022 och drygt 6 000 elever från 250 grundskolor och 17 gymnasieskolor deltog. I årets undersökning är matematik huvudområdet. 

Sveriges resultat har kraftigt försämrats i matematik och läsförståelse. Aldrig förr har svenska elever tappat så mycket i matematik och läsförståelse: det här är det största tappet någonsin. De elever som presterar på låg nivå har blivit många fler och de som presterar bäst har blivit något färre. Vi ser i PISA-studien, i likhet med i tidigare internationella mätningar, fortsatt ökade skillnader i resultat mellan olika grupper av elever. Framförallt elever från svårare hemförhållanden presterar allt sämre.

Det är avgörande att svenska elever har goda kunskaper i dessa ämnen för att kunna lyckas i fortsatta studier och i arbetslivet. Att resultaten nu faller måste vi därför ta på största allvar, eftersom vi nu tyvärr har ett skolsystem som inte klarar av att jämna ut livschanser.

Den här utvecklingen bekräftar den verklighetsbild många väljare har av att skolan går åt fel håll. De senaste mandatperiodernas politik har varit dålig för skolan, vilket undersökningen –  som gjordes precis före det senaste valet – visar.

PISA-resultaten sätter ljuset på hur viktig Liberalernas och regeringens inriktning för skolpolitiken är – skolan måste tillbaka till grunderna. Vi tar nu fasta på det mandat vi fått av väljarna för att vända utvecklingen. Här är några av Liberalernas prioriteringar för att vända utvecklingen: 

Ökad statlig styrning över skolan och helrenovering av friskolesystemet

Vi behöver stärka den statliga styrningen över skolan och helrenovera friskolesystemet. Systemfelen som gör att kommuner kan spara på skolan och som leder till att friskolor som regel överkompenseras måste rättas till!

Skolpengen måste differentieras och kopplingen i finansieringen mellan kommunala och fristående huvudmän måste brytas. Endast så kan vi stärka likvärdigheten i den svenska skolan.

Tillbaka till grunderna

Skolan behöver gå tillbaka till grunderna – med starkare fokus på att alla elever tidigt får med sig färdigheter som att läsa, skriva och räkna. 

Skolan behöver fler böcker och färre skärmar. Alla elever ska ha god tillgång till läroböcker av hög kvalitet och stärkta och bemannade skolbibliotek.

Både skolans styrdokument och lärarutbildningen behöver också reformeras, med bland annat större fokus på matematikundervisningen, läs- och skrivinlärning samt en betydligt mer återhållsam och enbart motiverad användning av digitala verktyg.

Rätt stöd i rätt tid

Skolan behöver få bättre förutsättningar att kunna fokusera mer på att alla elever får grunderna på plats tidigt. Insatser i de första skolåren är särskilt viktiga, då läggs grunden för lärandet. Exempelvis behöver alla elever få rätt stöd i rätt tid, bland annat genom fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper.

Trygghet och studiero i skolan.

En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är en förutsättning för både elevers lärande och för läraryrkets attraktivitet. Långtifrån alla skolor präglas dock av en sådan miljö i dag. I stället ökar otryggheten, samtidigt som studieron minskar, i skolan. Den här verkligheten kan vi inte blunda för.