Liberalerna föreslår idag ett systemskifte för lärlingsutbildningar i Sverige. Matchningen på arbetsmarknaden ska öka genom att fler ungdomar utbildas i nära samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Ett utbyggt lärlingssystem har visat sig vara en framgångsfaktor i europeiska länder med låg ungdomsarbetslöshet.

Ny anställningsform, gymnasial lärlingsanställning, för att en gymnasielärling ska kunna vara anställd under tiden på arbetsplatsen

• För den som är anställd gymnasielärling ska lön utgå enligt kollektivavtal
• Staten ska stå för ett anställningsstöd på 80 % av lönekostnaden
• Kostnadsersättning till lärlingar som inte är anställda
• Stöd till arbetsgivaren med utbildade handledare ökas
• Stöd till kommunal lärlingssamordnare
• Större flexibilitet i regelverket
• Målet är att hälften av yrkeseleverna, ca 50 000 gymnasieelever, ska finnas på en lärlingsutbildning år 2020.

Beräknad kostnad för förslaget när det är helt genomfört är 2-3 miljarder beroende på hur många av lärlingarna som får en anställning.

Gymnasial lärlingsutbildning

Ett första steg har tagits för att få fler unga i arbete genom att regeringen införde gymnasial lärlingsutbildning under förra mandatperioden. En försöksverksamhet startade 2008 och i samband med den nya gymnasieskolans genomförande 2011 permanentades lärlingsutbildning som en alternativ väg till yrkesexamen. Kraven på en lärlingsutbildning är att minst hälften av utbildningstiden ska vara på en arbetsplats. Drygt 6000 elever går idag en lärlingsutbildning i gymnasiet.

En stor fördel med den nära kopplingen till arbetsmarknaden är att lärlingens praktik också ofta leder till anställning på den arbetsplats som praktiken gjordes.

Med lärlingsutbildning på en arbetsplats blir det en mer verklighetsförankrad utbildning samtidigt som det ger arbetslivserfarenhet. Att utbildningen till stora delar sker på en arbetsplats ökar dessutom motivationen för många elever som efter nio år i grundskolan vill pröva andra sätt att lära sig nya kunskaper och tydligare ser vad utbildningen ska användas till.

Nu vill Liberalerna ta ytterligare ett steg och stärka incitamenten hos både eleven och arbetsgivaren för att fler lärlingsplatser ska bli verklighet.

Erfarenheterna från den första perioden med lärlingsutbildningar visar att det har varit ett för svagt stöd till den arbetsgivare som tar emot en gymnasielärling och intresset hos arbetsgivarna behöver öka. Ett annat problem har varit att kommunen har haft för svaga incitament att medverka eller driva på att det anordnas lärlingsutbildningar; särskilt när kommunen ofta redan har organiserat skolförlagd yrkesutbildning på en egen gymnasieskola som då skulle behöva göras om.

Hur utbildningarna organiseras har visat sig vara för stelbent. Olika yrken kräver olika förkunskaper innan en lärling kan komma ut på en arbetsplats, t.ex. av säkerhetsskäl, vilket innebär att viss flexibilitet måste finnas i hur en lärlingsutbildning är upplagd i fråga om kraven på hur mycket tid som ska vara på en arbetsplats.

En lärlingsanställning införs

Slutsatserna efter några år med lärlingsutbildning i Sverige är att det finns några viktiga skillnader mellan det svenska systemet och lärlingssystemen i andra europeiska länder. Den största och mest avgörande skillnaden är att det saknas former i det svenska systemet för att anställa lärlingar begränsat till utbildningstiden. Det vill vi ändra på.

Förslaget är att en lärlingsanställning införs, som innebär att lärlingen får en anställning och avtalsenlig lön när eleven är på arbetsplatsen. För att uppmuntra arbetsgivare att anställa en lärling införs ett anställningsstöd.

Förslag till Lärlingssystem 2.0

Anställning under lärlingstiden

• En särskild anställningsform, gymnasial lärlingsanställning, kopplad till att lärlingen är elev.
• Lön enligt avtal.
• Proposition läggs hösten 2013.
• Ny lagstiftning på plats under 2014.

Anställningsstöd

• Ett anställningsstöd lämnas till den arbetsgivare som anställer en gymnasielärling.
• 80 procent av lönekostnaden ersätts upp till en maxnivå.
• Bidrag ges i högst två år per lärling.

Kostnadsersättning till lärlingar

• Den lärling som inte är anställd får kostnadsersättning för mat och resor.

Höjt anordnarbidrag

• I dag får arbetsgivaren 30 000 kr per lärling och år.
• Ökat stöd per lärling och år ges till arbetsgivaren om det finns handledare som har gått godkänd handledarutbildning.

Lärlingssamordnare hos kommunerna

• Kommuner ska kunna söka bidrag hos Skolverket för att anställa lärlingssamordnare.
• Lärlingssamordnarna ska stödja och stimulera lärlingsutbildning.

Flexibel undervisning

• Att minst hälften av undervisningstiden ska bedrivas på arbetsplatsen begränsas till under åk 2 och 3.
• Det första året medges mer yrkesteori i skolan som bas.