Fem åtgärder mot klanvåldet

Förtryckande klanstrukturer hör inte hemma i ett modernt demokratiskt land. Likväl tyder dock allt mer på att släktbaserade kriminella nätverk kopplar ett starkt grepp om områden i Sverige. Med måndagens klanbaserade våld på öppen gata i centrala Lund passerades ännu en gräns i denna utveckling. Parallella rättsstrukturer och klansamhällen är helt oförenliga med en liberal demokrati, där individen är fri från förtryck och fri att forma sitt eget liv.

Liberalerna har länge verkat för att uppmärksamma klansamhällets utbredning i Sverige, och har exempelvis som enda parti i riksdagen lagt fram skarpa förslag för att utreda ett förbud mot kusinäktenskap.

Varje slag som måttas i klanvåldets namn är också ett slag måttat mot den svenska friheten, rättsstaten och demokratin. När ett fåtal personer på detta sätt tar rättsskipning i egna händer – då måste samhällets svar vara glasklart: Våld och förtryck kommer aldrig att accepteras. Rättsstaten gäller, överallt och alltid.

På politiken vilar nu ett tungt ansvar att agera kraftfullt för att återupprätta ordningen och ge rättsväsendet kraftfulla verktyg för att skipa rättvisa. Därför presenterar Liberalerna i dag fem reformer för att samhället ska återta kontrollen.

1. Enklare att införa kamerabevakning: En stor del av trygghetsproblemen finns på allmän plats där många människor samlas. Det kan vara vid skolor och sjukhus, men också på andra ställen. Kameraövervakning är att effektivt verktyg för att öka tryggheten och säkra bevisning mot brott som tar sig uttryck på öppen gata. Kommuner bör ges samma befogenheter som polisen att inte behöva ansöka för att sätta upp kameror på allmän plats, om problem med brott och otrygghet motiverar detta. Beslut om kameraövervakning ska alltid föregås av en integritets- och trygghetsavvägning. Sedan införandet av den nya kamerabevakningslagen (2018:1200) är kamerabevakning av vissa platser, till exempel butiker, köpcentrum, medieredaktioner, parkeringshus och religiösa samfunds lokaler, tillståndsfri. En ändring av samma lag 2020 innebar att Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket och Säkerhetspolisen undantas från tillståndsplikt från kamerabevakning. Kommuner omfattas inte av undantaget. Däremot innebar lagen att det generellt sett har blivit enklare för kommuner att ansöka om- och få tillstånd för övervakning.
2. Beslagta meddelanden mellan släktingar: Meddelanden mellan släktingar är inte sällan avgörande för att komma åt släktbaserad kriminalitet. Med dagens lagstiftning krävs dock misstankar om grov brottslighet för att beslag ska kunna göras, vilket i många fall förhindrar nödvändig bevisinsamling. Liberalerna vill modernisera rättegångsbalkens bestämmelser för att möjliggöra beslag av meddelanden i fler fall. En utredning finns, SOU 2017:100 (Beslagsutredningen), där förbudet mot att ta meddelanden mellan nära anhöriga i beslag föreslås avskaffas. Den har remissbehandlats men har därefter inte lett till fram till något skarpt lagförslag.
3. Bryt gängens kontroll – inför vistelseförbud: Kriminaliteten har ofta en tydlig lokal koppling, där kriminella gäng och klaner använder sitt våldskapital för att kontrollera hela områden. För att bryta klanernas kontroll vill vi införa en ny påföljd, vistelseförbud. Dömda med kopplingar till kriminella gäng eller klaner som utövar makt och kontroll i ett visst bostadsområde, eller dömda för grov kvinnofridskränkning, ska kunna förbjudas att vistas i ett område eller kommun under en period efter avtjänat fängelsestraff. Vistelseförbud har förstärkts genom en lagändring i maj 2021. Det framgår nu uttryckligen av brottsbalken att en föreskrift avseende vistelseort kan användas för att bestämma på vilka platser eller inom vilka områden den som är villkorligt frigiven eller dömd till skyddstillsyn ska vistas och inte får vistas. Denna justering i regleringen är dock inte att jämställa med att införa en ny påföljd. Liberalerna vill gå längre.
4. Skydda målsägande och vittnen – Lex Nimo: Att målsägande eller vittnen hotas till tystnad är ett växande problem. För att stärka tryggheten i rättsprocessen bör fler kontaktförbud utfärdas i samband med brottmålsprocesser. Inte bara den misstänkte bör hindras från att ta kontakt med målsägande och vittnen – utan även närstående till denne, exempelvis gäng- eller klanmedlemmar eller släktingar till den misstänkte. En proposition har lagts i vilken en skärpning föreslås av straffet för överträdelse av kontaktförbud. Ändringarna föreslås träda i kraft i januari 2022. Däremot har inga ändringar av kontaktförbudslagen, och grunderna för att meddela kontaktförbud, föreslagits.
5. Inga barn ska behöva växa upp i kriminella klanstrukturer: Alla barn har rätt att växa upp i en trygg uppväxtmiljö. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) finns till för att ge de sociala myndigheterna rättsliga förutsättningar att skydda barn från faror eller missförhållanden i barnets närhet. I praxis har det dock visat sig att lagen är illa anpassad till verkligheten. Vård enligt LVU kräver i dag att det finns förhållanden i hemmet som medför risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas (2 § LVU). Rekvisitet ”förhållanden i hemmet” har i ett fall i högsta förvaltningsdomstolen tolkats på ett sätt som enligt Liberalerna föranleder en översyn av regleringen. Att en vårdnadshavare vid upprepade tillfällen hotats till livet av klanföreträdare ansågs inte utgöra grund för vård av barnen i familjen. Detta trots att hoten indirekt riktats mot barnen, och såväl Socialnämnden i kommunen som Säkerhetspolisen bedömt hotbilden som mycket allvarlig. Skälet till bedömningen var att gällande reglering uppställer krav på att vårdsgrundande hot mot barnets hälsa ska komma inifrån familjen (”förhållanden i hemmet”). Liberalerna menar att fallet med önskvärd tydlighet påvisar att regleringen bör moderniseras för att bättre återspegla de skyddsbehov som barn i klanmiljöer har. Efter krav från Liberalerna har LVU nyligen reformerats i syfte att i större uträckning kunna använda sig av tvångsingripanden för att förhindra barnäktenskap och könsstympning utomlands. Någon generell reformering har dock inte gjorts i syfte att på ett bättre sätt fånga upp klanproblematik i hemmiljön som grund för vård. Det vill Liberalerna ändra på.