En ny inriktning för Sveriges infrastruktur

Idag har riksdagen fattat beslut om de ekonomiska ramarna för en ny infrastrukturpolitik och en ny inriktning för infrastrukturen I Sverige i och med att infrastrukturpropositionen och infrastrukturbudgeten antagits. Jag är mycket nöjd då flera av Liberalerna prioriteringar har tillgodosetts säger Helena Gellerman, ledamot i riksdagens trafikutskott och klimatpolitisk talesperson för Liberalerna.

Underhållet av landets vägar och järnvägar har nedprioriterats under flera decennier. Istället för underhåll har tidigare regeringar satsat på orealistiska prestigeprojekt där kostnaderna skenat. Liberalerna har därför bidragit till att regeringen i höst överlämnat en infrastrukturproposition till riksdagen som istället fokuserar på att bygga Sveriges infrastruktur stark och robust. Liberalernas prioriteringar är att säkerställa att den nödvändiga arbetspendlingen fungerar och att Sverige har en fungerande godstrafik som kan leverera svenska företags varor i tid. Satsningen på underhåll är det snabbaste sättet till ökad kapacitet och dessutom kan stora klimatutsläpp undvikas. Det är viktigt för landets export, svenska företags konkurrenskraft, jobb och hållbar tillväxt. Sverige är ett avlångt land. För att knyta ihop landet behövs alla de huvudsakliga fyra transportslagen – väg, järnväg, luftfart och sjöfart. Transportslagen har inget motsatsförhållande till varandra utan de kompletterar varandra väl.

För att stärka landets infrastruktur är det nödvändigt att göra hårda prioriteringar. Samhällsekonomisk lönsamhet och tydlig kostnadskontroll ska vara vägledande. I såväl budgetpropositionen som infrastrukturpropositionen är det stort fokus på underhåll av både väg och järnväg. För år 2025 satsar regeringen totalt mer än 40 miljarder kronor på underhåll. Pengarna fördelas enligt drygt 22 miljarder kronor på vägunderhåll och drygt 18 miljarder på järnvägsunderhåll.  I infrastrukturpropositionen gör regeringen historiska satsningar och anslår totalt 1171 miljarder kronor på svensk infrastruktur för perioden 2026-2037. Det motsvarar en rekordstor ökning av den ekonomiska ramen med drygt 200 miljarder kronor. Målet för Liberalerna är att hela underhållsskulden i det statliga vägnätet betas av och satsar sammanlagt 354 miljarder kronor på vägunderhållet fram till 2037. Motsvarande summa för järnvägsunderhållet är 210 miljarder kronor. Det är den nivån på järnvägsunderhållet som Trafikverket säger att de klarar av utan att tvingas stänga ner tågtrafiken under längre tid.

I infrastrukturpropositionen ställs också höga krav på att Trafikverket ska effektivisera sin verksamhet och att samarbetet med externa aktörer ska fördjupas, t ex genom alternativ finansiering av infrastruktur. Alternativ finansiering kan öppna nya möjligheter till kortade byggtider och kostnadseffektivitet och flera objekt kan bli aktuella.

När nu riksdagen fattat beslut om inriktning och de ekonomiska ramarna påbörjas arbetet med åtgärdsplanen med de enskilda projekten och en ny nationell plan presenteras av regeringen under 2026, avslutar Helena Gellerman