I det allvarliga kostnadsläge som nu slår mot svenska hushåll där många ser sina ekonomiska marginaler krympa finns det särskild anledning att stå upp för att medelklassen inte ska behandlas som en bankomat. Liberalerna föreslår därför i dag ett samlat paket som tvärtemot regeringens politik sänker skatter och utgifter för samhällsbyggare i Sverige. Det rör sig om både nya förslag och omprövning av den befintliga politiken. Liberalerna har med detta på kort tid gett besked om omläggningar av politiken för friskolor, CSN, marginalskatteprioriteringar och ränteavdrag. Detta för att ge svar på hur den breda medelklassen ska skyddas och stå öppen för fler i ljuset av regeringens många misslyckanden.

Svenska folket mer pessimistiska

Svenska folket blir allt mer pessimistiska om sin egen och den svenska ekonomin. I Konjunkturbarometern för maj är hushållens förtroende på den lägsta nivån sedan finanskrisen 2008.

Kostnadstrycket mot hushåll i allmänhet och mot medelklassen i synnerhet ökar nu mycket fort. En del är en följd av ett internationellt högre inflationstryck som påverkar också Sverige, men en stor del är också en direkt och medveten följd av regeringens politik här hemma: en vanlig barnfamilj har på årsbasis drabbats av över 10 000 kronor i högre elkostnader till följd av bland annat fyra nedlagda kärnkraftsreaktorer. Riksdagens utredningstjänst har på uppdrag av Liberalerna beräknat att kostnaderna för ett genomsnittligt hushåll ökar med över 25 000 kronor bara under 2022 till följd av inflationen, medan banker och bolåneinstitut förutspår ytterligare kostnadsökningar i samma storleksklass även åren därefter till följd av ett nytt normalränteläge. I detta ekonomiska läge är det avgörande att finanspolitiken är väl avvägd och inte motverkar riksbankens insatser för att få ned inflationen. Likväl har den socialdemokratiska regeringen under det senaste året valt att kompensera olika hushåll med kortsiktiga bidrag och stöd, exempelvis el -och bilbidrag.

Den bekymmersamma utvecklingen för ekonomin sätter nu den ekonomiska politiken i centrum. I dag ger därför Liberalerna nya besked om prioriteringar inför valrörelsen och framtida förhandlingar inom en liberal borgerlig regering.

I det allvarliga kostnadsläge som nu slår mot svenska hushåll där många ser sina ekonomiska marginaler krympa finns det särskild anledning att stå upp för att den breda medelklassen inte ska behandlas som en bankomat. Liberalerna föreslår därför i dag ett samlat paket som tvärtemot regeringens politik sänker skatter och utgifter för samhällsbyggare i Sverige. Det rör sig om både nya förslag och omprövning av den befintliga politiken. Liberalerna har med detta på kort tid gett besked om omläggning av politiken för friskolor, CSN, marginalskatteprioriteringar och ränteavdrag. Detta för att ge svar på hur den breda medelklassen ska skyddas och stå öppen för fler i ljuset av regeringens många misslyckanden.

Liberala förslag

I årets budgetproposition

1. Prioritera nya jobbskatteavdrag i höstens budgetproposition. Sverige behöver sänka marginalskatterna i alla inkomstskikt: Sveriges högsta marginalskatt sticker ännu ut internationellt och fortfarande är inte principen om hälften kvar återupprättad. Men mot bakgrund av kostnadstrycket mot de breda inkomstgrupperna lägger Liberalerna i dag om prioriteringarna inför förhandlingarna om en borgerlig regerings första budgetpropositionen. I höst krävs ytterligare breda jobbskatteavdrag. Den höjning av brytpunkten för statlig inkomstskatt som återfinns i Liberalernas budgetmotion får stå tillbaka till tidigast 2024. En sådan prioritering i regeringsställning ger fler bättre marginaler i en svår tid, värnar arbetslinjen och ger arbetsmarknadens parter bättre förutsättningar att ta ansvar för inflationen i den kommande avtalsrörelsen.
2. Inför en femårig CSN-paus. Varje låntagare ska under sammantaget högst fem år kunna pausa både återbetalning och ränteinbetalning av sitt studielån. Under pausen ska heller inte den utestående skulden beläggas med ränta. För en genomsnittlig låntagare innebär pausen en tillfälligt minskad utgift om ca 1000 kronor i månaden. Förslaget omfattar ca 1,7 miljoner låntagare. Många som är i familjebildande ålder har höga kostnader samtidigt som inkomsterna är lägre än vad de är senare i livet. Reformen ger fler marginalerna att köpa en första lägenhet eller bilda familj trots ett oroligt ekonomiskt läge.

Framåt och bortom 2023

1.  Ny politik – nej till avtrappade ränteavdrag. Liberalerna har sedan 2015 förespråkat att ränteavdragen trappas ned eller avskaffas inom ramen för en samlad skattereform. Nu sker en omprövning: I ett läge där kostnadstrycket ökar, i synnerhet vad gäller exempelvis uppvärmings- och energikostnaden för hushåll samtidigt som räntorna nu förutspås mer än fördubblas är det Liberalernas bedömning att det inte längre är tid att genomföra en sådan reform. Dagens svaga regering har inneburit betydande osäkerhet för hushållen, en liberal borgerlig regering måste kunna leverera långt bättre stabilitet och planeringsförutsättningar än vad Socialdemokraterna med stödpartier har lyckats med.
2. Stopp för höga avgifter till banken. Riksbankens planer på att fortsätta höja reporäntan gör att osäkerheten ökar för många hushåll. Allt fler väljer nu därför att binda sina bolån. Samtidigt varnar Finansinspektionen för att den som vill sälja sitt boende före bindningstiden på lånet har löpt ut väntar omotiverat höga avgifter. Nu måste politiken kliva in på konsumenternas sida. Bankernas oskäliga avgifter är både orättvisa och bidrar till att rörligheten på bostadsmarknaden minskar. Därför föreslår Liberalerna att avgiften för att säga upp bolån med bunden ränta sänks kraftigt. För ett hushåll med lån på 2 miljoner kronor kan det handla om i storleksordningen 20 000 kr i sänkta avgifter.