Återupprätta kunskapsskolan

Klassresan börjar i klassrummet. Det är därför Liberalerna alltid sätter kunskap och bildning i första rummet. En skola där alla elever får chansen att lyckas är grunden för ett Sverige där livschanser och möjligheter är något för alla och inte bara för några.

I dagens DN Debatt skriver Liberalernas partiledare, Nyamko Sabuni, att Sverige  efter valet 2022 behöver en ny borgerlig regering som sätter ökade kunskapsresultat, stärkt likvärdighet och ett återupprättande av läraryrkets attraktivitet i fokus. Sabuni presenterar därför sju punkter som Liberalerna ser som centrala för sådan reformagenda: En ny start för skolan är grunden i en ny start för Sverige.

1. Svenska språket och kunskap öppnar dörrar. Med reformer som stärker det svenska språkets ställning i skolan kan fler elever – särskilt de med utländsk bakgrund – få bättre möjlighet att lyckas med studier och i arbetslivet. Det arbetet måste börja i tid, och därför bör det svenska språket prioriteras högre med start redan i förskolan. Även lågstadiet behöver stärkas genom mer undervisningstid, mer lovskola och metoder som fångar upp även de yngsta eleverna som riskerar att inte lära sig läsa, skriva och räkna. Skolor som behöver ska särskilt kunna prioritera svenskämnet genom anpassningar i timplanen.
2. Låt alla elever växa från sina nivåer. Varje år misslyckas 15 000 elever med att nå tillräckliga kunskaper i grundskolan. De allra flesta av dessa hade kunnat hjälpas om det fanns tillgång till rätt stöd och resurser. Vi vill se en borgerlig regering som inte är obekväm med att hävda att alla elever inte kan stöpas i samma mall; elever med särskilda behov måste få särskilt stöd och elever som kan och vill ska få gå före. Därför vill vi se fler särskilda undervisningsgrupper för elever som annars riskerar att halka efter – men också för de elever som annars riskerar att hållas tillbaka
3. Lärare måste bli ett framtidsyrke för akademiker. Att det råder en brist på lärare i den svenska skolan är ett allvarligt problem, men också förståeligt med tanke på hur lärarkåren har behandlats i den kommunaliserade skolan. Lärare måste värderas mer för deras ämneskunskap och undervisningsskicklighet. Därför bör en ny borgerlig regering intensifiera insatserna för att öka andelen behöriga lärare, men även blicka framåt och ta steget för att utveckla både legitimationsreformen och karriärtjänsterna för lärare vidare. En del är att endast ämnesbehöriga lärare borde ha rätt att utfärda betyg i sina respektive ämnen, en annan att akademiska meriter och ämneskunskap alltid värderas högt vid tillsättning av karriärtjänster.
4. Låt skolan fokusera på kunskapsuppdraget. Istället för att sätta kunskapsuppdraget i centrum är läroplanen fylld till bredden med andra mål som skolan och lärarkåren förväntas uppnå. Vi vill att en ny borgerlig regering ska fokusera på att renodla skolans uppdrag så att lärarna kan fokusera på det viktigaste: Kunskapsförmedling. Att läroplanen detaljstyr skolor med bestämmelser om hur både skolverksamheten och undervisningen ska bedrivas är ingen naturlag. En borgerlig regering måste renodla läroplanen, så att den fokusera på vad eleverna ska lära sig i skolämnena, inte hur lärarna ska arbeta. En reviderad läroplan måste ha ett tydligt fokus på kunskap och lämna de pedagogiska avvägningarna åt professionen.
5. Återupprätta ordning och reda i den svenska skolan. Skolan är i stort behov av ett genomgripande ordningslyft. Lärarnas auktoritet måste stärkas, så att de känner sig trygga med att ingripa mot elever som stör ordningen, förstör lektioner eller ger sig på sina klasskamrater. Det förutsätter dock att Skolinspektionen stöttar lärare, inte avskräcker dem från att ingripa i ordningssituationer. Kravet på ordningsregler för varje skola som Liberalerna införde 2011 ska vidareutvecklas och få ett tillägg om krav på konsekvenstrappor för elever som bryter mot dem. Gemensamma, transparenta och fastställda konsekvenser för elever som bryter mot ordningsregler gynnar både skolpersonal samt elever och deras föräldrar. Vi vill även att alla skolor ska införa förväntansdokument som både elever och föräldrar ska skriva under vid skolstart.
6. Förstatligandet av skolan ska fortsätta. Våren 2022 presenteras en statlig utredning ett förslag till hur vi efter 30 år av en misslyckad kommunalisering kan återförstatliga den svenska skolan. Att ta det arbetat vidare och i mål ser Liberalerna som en central uppgift för en ny borgerlig regering.  Ett statligt huvudmannaskap för skolan stärker både kvaliteten och ökar likvärdigheten. Ingen skola i Sverige ska vara en dålig skola.
7. Valfrihet, likvärdighet och höga krav på alla skolor. Det fria skolvalet och friskolorna har gett barnfamiljer en frihet som ska försvaras och utvecklas. Skolpengens utformning ska reformeras och ersättas av en nationell finansieringsmodell i en kommande statliga skola. Ett gemensamt skolval, där alla kommunala och fristående skolor deltar i, ska införas. Familjers valfrihet ska värnas – men kortsiktiga riskkapitalister ska inte kunna äga svenska skolor. En ledningsprövning ska införas så att skolor inte leds av rektorer och skolchefer som inte står upp för skolans värdegrund – extremister och islamister ska inte kunna vara rektorer. Likvärdigheten stärks och betygsinflationen motas genom nationella prov som rättas centralt.

Läs hela debattartikeln här.