Nyamko Sabunis tal på Liberalernas partiråd 2020
Söndag 18 oktober 2020
Här kan du se talet i sin helhet.
Jag vill börja med att uttrycka min ilska och sorg över mordet på den franska historieläraren Samuel Paty. Dådet manifesterar vår tids växande motstånd mot det liberala samhället, mot demokratin och mot allas yttrandefrihet.
Islamistisk terror måste mötas med lika delar kraft och precision: de fåtal som hotar vårt samhälles grundfundament ska bekämpas – det stora flertal muslimer som vill annat ska aldrig tveka på att vi står på deras sida.
Partivänner,
Jag talar till er från den lokal där jag som ung lärde mig den svenska folkrörelsetraditionen – Tensta träff.
Det här är vårt första partiråd som hålls digitalt. Det är också det första partirådet som inte hålls från riksdagen eller residensstädernas kongresshallar – utan där vår politik gör och ska göra som allra störst skillnad. Jag har varit här i Järvaområdet mycket de senaste veckorna. Jag vill se och återuppleva livet i Tensta idag jämfört med tidigt 80-tal. Jag har träffat och samtalat med elever, lärare och föräldrar. Jag har pratat med polis och företagare.
De samtalen präglas av en vilja till förändring; av befogad kritik mot politiken, men än mer av en hoppfullhet och en maning till handling.
Som liberal känner jag igen mig i denna optimism och denna längtan till en bättre framtid. Just det är liberalers drivkraft. Inte bara i ljusa stunder, utan kanske allra mest när utmaningarna är som störst. För läget är tufft!
Situationen i våra utsatta områden är personlig för mig. Jag tillbringade större delen av min tonårstid här i Tensta. Här fanns älskade kusiner. Här fanns gemenskap och samhörighet. Här använde vi barn de ljusa och långa sommarkvällarna till lek och umgänge. Här var vi trygga. Här fanns ingen som ropade in oss när mörkret föll på av oro för vad som kan hända.
Idag är situationen annorlunda. Järva är nu ett område där jobben är färre och bidragen fler. Där vi istället för att se barn som leker ser småpojkar som är grindvakter till de kriminella gäng som nu utfärdar utegångsförbud.
Samtidigt hör jag er alla som säger att ni inte vill att politiker svartmålar era områden. Jag förstår den känslan. Vi vill alla känna en stolthet över vår stadsdel. Det vill jag över mitt Kungsängen. Det vill mina kusiner över sitt Tensta. Den stoltheten är aldrig fel.
Men, här finns också svåra problem som måste lösas. Problem som inte lämpar sig för enkla svar.
Vänner här i Tensta, Verklig förändring kommer underifrån, när alla involveras.
Det är därför Liberalerna håller sitt partiråd här i Tensta. Det är inte det som sker i riksdagen eller Rosenbad som är viktigast, utan det vi kan åstadkomma på plats, där ni bor och lever på riktigt. Det vi kan göra för läxhjälpare. För butiksägare. För mammagrupper. Områdespolisen och sjuksköterskan på vårdcentralen.
Tillsammans ska vi se till att skolorna här kan mäta sig med de bästa i landet.
Tillsammans ska vi se till att varje bostadsområde är ett tryggt område.
Där friheten är som minst ska våra ansträngningar vara som allra störst.
Tillsammans ska vi göra Sverige till möjligheternas land för alla.
Vänner i Liberalerna,
Vårt parti har alltid tagit strid mot den människosyn som sätter systemen före personlig frihet och personligt ansvar. Vi har alltid försvarat varje människas rätt att utvecklas. Det gjorde vi igår och det gör vi idag. Och det behövs mer än någonsin i svensk integrationspolitik.
Det svenska integrationsmisslyckandet är ett svek; inte bara mot alla de som bor i utsatta områden utan mot hela vårt samhälle som dragits isär: Förort mot innerstad. Landsbygd mot stad. För ingen tar såklart Stefan Löfven på allvar när han säger att han gärna bor i Rinkeby. Ja, det är en fin gest – men är det verkligen fler fina gester Rinkeby behöver?
Låt mig säga som det är. Jag är oerhört glad att jag som ung fick hänga i Tensta – men jag är också glad att mina föräldrar bosatte sig i Kungsängen. Det gav mig en chans att lära mig svenska på riktigt. Det gav mig möjlighet att visa vad jag kunde på en anställningsintervju istället för att bli bortsorterad vid ansökan. Det gjorde att jag inte behövde ljuga när jag svarade på frågan – och var bor du nånstans?
För jag vet hur det är: Jag har vänner som hellre säger att de bor i Spånga än att de bor här i Tensta. Att alla inte känner stolthet för sin stadsdel är inte ett underbetyg till Järvaområdet eller andra områden med liknande utmaningar. Det är ett underbetyg till svensk integrationspolitik.
För trots att den är kostsammast i hela EU imponerar inte resultaten. Det är för att den byggt på felaktiga grunder och på en idé om vi och dem. På att de som kommit hit har många rättigheter men färre möjligheter. Att det finns skyldigheter på pappret men färre krav i verkligheten.
Det vill jag ändra på. Vi måste upphöra med kortsiktiga satsningar. Nu krävs det långsiktighet och helhet. Visst krävs det resurser: men inte i projektbidrag utan i riktiga investeringar i kunskap och i trygghet – i lärare och i bättre boendemiljöer.
Idag behandlar vi därför inte tio, inte 30 utan 107 förslag. Och det är bara början. Fler kommer och alla ska omsättas i praktisk politik. Vi har startat och vi kommer att fortsätta.
Partivänner: Den politik som lyckas vända utvecklingen där det är som tuffast är också den bästa politiken för hela landet.
Varje budget som Liberalerna stödjer måste därför ta steg för att vända utvecklingen i våra utsatta områden. Varje statsministerkandidat som söker vårt stöd måste visa vilka kliv den vill ta tillsammans med oss för att vända utvecklingen.
Partiledarkollegor, statsministerkandidater,
Det här är inget hot, det är ett löfte!
Jag blev politiker för att jag såg den situation som växte fram i storstädernas förorter och ville göra något. Jag lämnade politiken för att jag saknade stödet för att kunna göra tillräckligt. Och jag är tillbaka för att läget nu kräver att vi gör än mycket mer. Men trots att många nu pratar om problemen – pratar färre om lösningarna. Det är därför vi liberaler påbörjat Förortslyftet. Det är en färdplan för framtiden: 2030 ska det inte finnas några utsatta områden.
Vi tar fram politik överallt där det behövs. Det handlar om att fler ska komma i arbete och försörja sig själv och sin familj. Det handlar om att investera i skolor där behoven är som störst. Det handlar om att försvara allas rätt till trygghet – oavsett var i landet du bor.
Inget barn ska växa upp i en miljö där han eller hon upplever ständig rädsla. Den skötsamma majoriteten ska inte känna ångest för att det skjuts på deras gator. Det måste vara de kriminella som inte kan sova om nätterna.
Vänner,
Rättsstaten är ett liberalt verk.
Att försvara rättsstaten är en liberal uppgift.
Samhället ska vara kompromisslös i försvaret av våra lagar och vår frihet.
I onsdags besökte jag Enbacksskolan här i Tensta. Om medicinen mot kriminaliteten idag är fängelse för fler, så är vaccinet mot kriminalitet i morgon fler grundskolor som Enbacksskolan.För när den svenska skolan fungerar som bäst är den en industri för livschanser, en fabrik för bättre framtider. Det upplevde jag på Enbacksskolan. Och det jag såg var ingen slump. Vi vet varför vissa skolor lyckas bättre än andra. Det handlar om ledarskap. Rektor med en pedagogisk linje som backar upp sina lärare. Det handlar om lärare. Utbildade och med kompetens. Som med varm och fast hand styr sina klassrum. Det handlar om en kultur av höga förväntningar på eleverna. För att barn som känner att vuxna tror på dem kommer att lära sig mer. Hos dem växer självförtroendet och självkänslan.
Jag vet av egen erfarenhet hur förödande det låga förväntningarnas förtryck kan vara. För jag var en duktig flicka, jag gjorde mina läxor och jag presterade okej. Men när jag sa till min lärare att jag nöjer mig inte med treor – jag vill ha fyror och femmor så kom orden tillbaka: ”Nyamko, du är invandrare, det här är jättebra”.
Det har varit en drivkraft för hela min politiska gärning; att detta aldrig ska drabba andra barn. Låga förväntningar omvandlas snabbt till låga ambitioner. Och låga ambitioner till låga betyg. Och någonstans där stängs dörrarna till de livschanser och den framtid vi önskar skapa för våra barn.
Vi föreslår idag ett skolprogram som bygger på höga förväntningar på både elever och skolor. Och förväntningar på staten att ställa rätt verktyg till förfogande – inte minst för att lyfta det svenska språket.
Vi vill stärka förskolan, göra den obligatorisk från fem års ålder och ställa högre krav på att förskolelärare och barnskötare behärskar och kan lära ut svenska.
Mångspråkighet är bra. Men varje barn i vårt land behöver behärska vårt språk. Vi vill att förskolans läroplan tydligare prioriterar det svenska språket över andra språk. Vi vill bygga ut lågstadiet med mer undervisningstid i kärnämnen. Vi vill att de bästa lärarna ska lockas till de skolor som har de allra svåraste förutsättningarna.
Så höjer vi förväntningarna på varandra.
För vänner,
Ingen skola får fallera. Alla skolor ska vara fabriker för bättre framtider.
Liberalernas budskap här idag är: förändring är möjlig. Se bara på Seved. En stadsdel med runt 4 000 invånare. Under lång tid ett område med stora problem. Där var det öppen droghandel; falska folkbokföringsadresser och ett stort bidragsfusk. Där fanns oseriösa hyresvärdar som lät fastigheterna förfalla. Där hade skjutningar blivit en naturlig del av vardagen. De kriminella hade tagit över stadsdelen.
Men, för tio år sedan inleddes ett systematiskt samarbete mellan kommunen, staten representerad av polisen, fastighetsägare, och civilsamhället. Den gemensamma visionen var att utvecklingen måste vändas. Tillsammans skulle de återta stadsdelen.
Så inledes kampen mot droghandel. Misskötsamma hyresvärdarna köptes ut, Folkbokförings- och bidragsfusk för mångmiljonbelopp avslöjades genom samverkan mellan Polismyndigheten, Skatteverket och Försäkringskassan.
Vissa kallar det BID. Men oavsett förkortning är idéen denna: Förändring är möjlig, men det bygger på att vi får till denna typ av systematiskt arbete i alla kommuner där utsatta områden förekommer. Det föreslår vi här idag. Men mer behöver göras i bostadspolitiken för att trycka tillbaka utanförskapet och få en fungerande bostadsmarknad. Den svenska bostadspolitiken har gett bostadsbrist; trångboddhet; hemlöshet och en situation där de med störst behov av att bo billigt bor i den dyraste boendeformen.
Det vill vi ändra på. Det måste byggas mer. Inte minst i våra utsatta områden. Vi föreslår att kommunala bostadsbolag oftare ska bygga också bostadsrätter och ägarlägenheter där hyresrätter idag dominerar.
Vi vill sätta igång en egnahemsrörelse för att fler ska kunna äga sin bostad. På sikt sänks boendekostnaden – direkt ger det större ansvarstagande för hem och fastighet.
Så kan vi ge fler möjlighet att göra bostadskarriär i den stadsdel man trivs i och är stolt över.
Vi vill se ett system med behovsbostäder för grupper med särskilda behov, som den som lever i misshandelsrelation och behöver lämna, eller den hemlösa som behöver en bostad för att komma tillbaka på fötterna igen.
Vänner: Låt oss skriva svensk bostadspolitisk historia. Följer partirådet partistyrelsens förslag blir vi det första parti som tar ställning för en svensk social boendeform. Och det behövs. Experter har recenserat våra förslag; Lennart Weiss: Sveriges kanske främsta bostadspolitiska debattör beskriver programmet som överraskande ambitiöst och väldigt komplett. Fastighetsägarna beskriver programmet som modigt och nödvändigt. Lektor Fredrik Kopsch säger att det är ett mycket bra program. De säger inte det för att vi som parti vågat lite – utan för att vi vågat mycket. Att vi inte undviker de svåra frågor som allt för många allt för länge har duckat för.
Svensk bostadspolitik behöver reformeras. Sverige behöver en bred socialliberal bostadspolitisk reformagenda.
Liberaler,
Vi gick före i kampen för HBTQ-rättigheter. Vi gick före i kampen för pappamånader. Vi gick före i kampen för LSS. Det är dags igen för Liberalerna att ännu en gång gå före!
Vänner,
Min vision är att Sverige ska vara möjligheternas land för alla.
Du ska kunna älska och känna stolthet för ditt område, oavsett var du bor. Du ska kunna älska Sverige som ditt eget land, oavsett var du är född. Du ska kunna känna att friheten och tryggheten gäller också dig fullt ut. Överallt i Sverige ska skolorna vara bra. Överallt i Sverige ska rättsstaten råda. I ett liberalt Sverige ska det inte spela någon roll vilken hudfärg du har, varifrån du kommer, vilken gud du tror eller inte tror på eller vem du älskar.
Svenskheten ska vara inkluderande. Tillsammans ska vi kämpa för liberala och demokratiska värden. Vi ska inte blunda för orättvisorna. Vi ska inte eftersträva de enkla lösningarna. 2030 har Sverige inte längre några utsatta områden.
2030 är Sverige möjligheternas land för alla. Igen!