Vi måste ta den våldsbejakande extremismen på allvar

Den 11 september 2001 kapades fyra amerikanska passagerarflygplan av terroristerna i Al-Qaida. Två flög in i World Trade Center, ett i USAs försvarshögkvarter Pentagon och det sista haverade på ett flygfält utanför Shanksville i Pennsylvania. Attacken räknas som ett av de största terrorattentaten i världshistorien.

På 20-årsdagen av denna hemska händelse har vi träffat Liberalernas integrationspolitiska talesperson Robert Hannah för att prata om hur han minns dagen och vad som krävs för att mota terrorismen.

Många säger att de minns när de tog emot nyheten den 11/9 2001, gör du också det?
– Jag minns att jag kom hem från skolan och mina syskon satt klistrade framför tv:n. Ett flygplan hade kraschat in ett torn i New York. Jag hann inte mer än titta i några minuter förrän jag i direktsändning kunde se när ett annat flygplan flög in i det andra tornet. Då förstod man ju att detta inte var en olycka utan en planerad terroristattack.

Vad tycker du är viktigast att vi tar med oss från den dagen?
– Förutom att skänka en tanke till alla de 2 762 människor som miste livet, över 6 000 personer som skadades och deras anhöriga, de som räddade liv och krishanterade, så känns det självklart att påminnas om extremismens starka krafter. Vi ser att den frodas i Sverige och i övriga världen. Jag tänker på den våldsbejakande islamismen, och dess hot mot vårt demokratiska samhälle.

Kan du utveckla vad du menar?
– Absolut. Arbetet mot terrorism är tätt kopplat med arbetet för att förebygga och motverka radikalisering till våldsbejakande extremism. Vi måste våga prata om hur den våldsbejakande extremismen hotar såväl demokratins institutioner som människors liv och frihet. Det kommer att krävas långsiktiga och uthålliga insatser. Det gäller både att förhindra och bekämpa brottsliga handlingar och att förebygga våldsbejakande extremism.

Efter den 11 september har vi sett flera terrordåd runt om i världen. Vi har själva terrorattacken i Stockholm på Drottninggatan 2017 i färskt minne. Har vi gjort tillräckligt de senaste 20 åren?
– Mitt korta svar är nej. Vi lever i ett polariserat samhälle. Det är ett problem att extremistisk islamism har kunnat breda ut sig förhållandevis oproblematiskt i Sverige. På samma sätt ser vi hur det dödliga gängvåldet slår människoliv i spillror och sprider rädsla i samhället. Politiken måste göra mer och våga prata om samhällsproblemen. Första steget är att erkänna att de existerar. Det vågar inte dagens regering att göra. Vi måste också våga satsa på förebyggande insatser. Det absolut viktigaste arbetet mot den våldsbejakande extremismen är att förhindra en radikalisering av våra ungdomar.

Kan vi lära från några andra länder i deras arbete? Frankrike har ju drabbats av flera terrordåd.
– Jag och Liberalerna tycker att vi kan lära mycket av det förebyggande arbete som har byggts upp i Frankrike efter attackerna mot det franska samhället. Den franska stödlinjen mot radikalisering är väl utbyggd, och det finns ett brett och systematiskt arbete mellan olika samhällsaktörer för att fånga upp larmsignaler.

Så du tycker alltså inte att det görs tillräckligt i Sverige idag för att bekämpa terrorism och extremism?
– Nej. I Liberalernas rapport Förortslyftet har vi 14 åtgärdsförslag för att intensifiera arbetet mot extremism och terrorism i landet. Vi behöver börja ta extremismen i landet och konsekvenserna av detta på allvar. Vi är alldeles för naiva idag. Sverige kan inte fortsätta vara en fristad för icke-demokratiska stater att sprida extremism. Regeringen bör därför, likt flera andra europeiska länder har gjort, lägga fram lagstiftning som stoppar icke-demokratiska stater och organisationer med nära koppling till icke-demokratiska stater från att finansiera verksamhet i Sverige. Lagstiftningen bör även ses över för att underlätta socialtjänstens möjligheter att besluta om tvångsåtgärder när barn och unga under lång tid befunnit sig i våldsbejakande, extremistiska miljöer.

Finns det någon annan punkt från Förortslyftet du skulle vilja lyfta fram idag?
– Jag är väldigt stolt över alla de åtgärdsförslag vi har och arbetar för att få igenom i rapporten. Men givna punkter på dagens tema är att vi måste skärpa straffen för terrorbrott ytterligare och att extremister som inte kan utvisas ges särskilda restriktioner. Personer som utgör säkerhetshot, men som inte kan utvisas måste hindras från att bedriva rekrytering eller sprida våldsbejakande propaganda. De ska inte få vistas i miljöer där det föreligger risk för att de kan sprida våldsbejakande budskap, rekrytera in personer i våldsbejakande rörelser eller påverka människors frihet.