Inled processen så att Sverige kan gå med i Nato så snart som möjligt

Rysslands invasion av Ukraina visar i blixtbelysning vad som är skillnaden mellan att tillhöra en försvarsallians och att stå utanför. Det skriver Nyamko Sabuni och Allan Widman på GP Debatt.

Sverige bör gå med i Nato

Ryssland ställer ultimatum om att förfoga över en egen intressesfär. Och i den intressesfären ingår Ukraina – men också Sverige och Finland. Enligt de ryska kraven är det Ryssland, och inte Sverige, som ska avgöra vårt lands säkerhetspolitiska framtid.

Världens ögon är just nu riktade mot Rysslands överfall på sitt grannland. Oavsett krigets utgång kommer den värld som uppenbarar sig inte att se ut som förut. Den ryska regimens nakna revanschism är ett akut säkerhetshot mot alla länder i dess närområde.

Dagens ryska styre strävar efter att återskapa en rysk särställning i ett intresseområde. Det var detta som gällde efter att Jalta-överenskommelsen 1945 bekräftade Sovjetunionens säkerhetspolitiska överhöghet över östra Europa. Den överhögheten kollapsade med Warszawapaktens upplösning.

Det är därför de ryska kraven gör att så mycket står på spel också för Sveriges del. Utan en fungerande europeisk säkerhetsordning kommer små länder utanför allianser att ha mycket svårt att hävda sig.

Artikel 5 i Atlantpakten, som ligger till grund för Natosamarbetet, innebär att medlemsländerna ger ömsesidiga säkerhetsgarantier vid anfall utifrån. Den säkerhetsgarantin gäller alla, även små länder som Litauen eller Estland. Som ickemedlem saknar däremot Sverige garantier.

Paradoxalt nog räknar många med att Sverige ändå får hjälp. Men det är inte alls säkert att någon kommer. Ukrainas läge visar skillnaden mellan att ha försvarsgarantier och att inte ha det.

Utan skydd utifrån är vi hänvisade till att försvara oss själva i händelse av anfall. Vårt försvar håller på att rustas upp, men det tar tid innan det är möjligt att försvara mer än en liten del av landet. Att trygga säkerheten i samverkan med andra länder borde vara ett självklart val.

Alternativet är att bygga upp ett försvar som är så starkt att det ensamt kan avhålla från ett stormaktsanfall. För ett land av Sveriges geografiska storlek och glesa befolkning skulle det vara ett omöjligt åtagande. Klokare är då att göra som våra grannländer. Danmark, Norge och Island är ursprungliga medlemmar av Nato, liksom flertalet av de länder vi samarbetar med i EU.

Liberalerna tidiga med att förespråka Natomedlemskap

Därför tog Liberalerna 1999 som första riksdagsparti ställning för ett medlemskap. Nu är behovet akut att gå från ord till handling.

Detta är desto mer angeläget som medlemskapsprocessen kommer att ta en viss tid även om vårt militära samarbete med Nato är redan nära och intensivt. Sverige är så kallad ”enhanced opportunity partner”, vilket ger utökad möjlighet till dialog och samarbete. Sedan lång tid har den svenska försvarsmakten utformat verksamheten så att samverkan med Nato – så kallad interoperabilitet – ska vara möjlig fullt ut.

En majoritet i riksdagen är för att Sverige uttalar en Nato-option, det vill säga att vi klargör att en medlemsansökan är tänkbar någon gång i framtiden. Det vore en viktig signal, men ersätter inte ett medlemskap.

I både Finland och Sverige ökar det folkliga stödet markant för ett Natomedlemskap. Det skulle vara en stor fördel om båda länderna blir medlemmar i Nato samtidigt. I vårt östra grannland hålls nu partiöverläggningar om Natofrågan. Det är hög tid att samma sak sker också i Sverige.

Liberalernas inställning är att det brådskar för Sverige att bli medlem i Nato. Den svenska regeringen bör därför snarast inbjuda till formella partiöverläggningar med sikte på att förbereda för ett svenskt medlemskap i försvarsalliansen. Parallellt behöver en svensk färdplan tas fram för att göra vägen till fullvärdigt medlemskap så kort som möjligt.

Efter över tjugo års nära samarbete med Nato är Sverige väl förberett. Att ta steget in i granngemenskapen borde vara en självklarhet. Sveriges säkerhet tryggas bäst genom ett fullvärdigt medlemskap i Nato.

Här kan du läsa hela debattartikeln.